Förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och gas är den enskilt viktigaste faktorn bakom den globala uppvärmningen.

Trots att allt fler länder fastställer mål för nettonollutsläpp och gör insatser för att minska efterfrågan på icke förnybara energikällor sker inte lika mycket på utbudssidan.

Tvärtom väntas produktionen av olja och gas öka under de kommande två decennierna medan produktionen av kol väntas minska marginellt.

I strid med Parisavtalet

Forskarna bakom rapporten ”The production gap” har tittat närmare på 15 länder som tillsammans producerar majoriteten av världens fossila bränslen.

Baserat på ländernas egna projektioner kommer den samlade produktionen under 2030 att vara 110 procent högre än vad som hade varit nödvändigt för att klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, och 45 procent högre än vad som hade varit nödvändigt för att klara tvågradersmålet.

Enligt rapporten växer det så kallade produktionsgapet ytterligare fram till 2040.

Starka politiska krafter

– Produktionen av fossila bränslen brukar inte synas i klimatdiskussionerna trots att det är den stora anledningen till utsläppen. Det är den stora elefanten i rummet, säger Måns Nilsson, chef på Stockholm environment institute.

Han menar att det finns starka politiska krafter som inte vill lyfta frågan om producentansvaret på dagordningen.

– Det handlar framförallt om länder som är beroende av att producera fossila bränslen, till exempel Saudiarabien.

– De vill hellre prata om utvecklingen av förnybara alternativ och utsläppsminskningar i länder som använder de här bränslena.

Mer pengar till fossila bränslen

Rapporten lyfter också att G20-länderna har riktat mer pengar till att finansiera fossila bränslen än till grön energi sedan början av covid-pandemin även om finansieringen av fossila bränslen generellt har minskat de senaste åren.

Viktigast framöver blir att höja ambitionsnivån kring utfasningen av kolkraft, menar Måns Nilsson.

– Det är den stora springande punkten för utsläppen globalt.