Man i blå jacka som demonstrerar, håller upp händerna bredvid en skylt. Samling av människor i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Bosnien och Hercegovina upplever just nu de största politiska spänningarna på många år. Foto: NIDAL SALJIC

Politisk kris i Bosnien och Hercegovina: ”Viktigt att förstå vilket säkerhetshot en fördjupad konflikt skulle innebära”

Uppdaterad
Publicerad

Bosnien och Hercegovina upplever just nu de största politiska spänningarna på många år. I den bosnienserbiska delen av landet har presidenten på kort tid infört en rad repressiva lagar och hotat med att bryta loss enklaven från resten av landet.

Sedan kriget på 1990-talet är Bosnien och Hercegovina uppdelat i en serbiskdominerad och en bosniakdominerad del – som var för sig har självbestämmande men samtidigt är förbundna att följa en av FN överordnad representant som överser landet.

De senaste veckorna har presidenten i den serbiskdominerade entiten Republika Srpska på flera sätt gått emot FN-representanten Christian Schmidt och därmed dömts till 1 års fängelse. En dom som kan överklagas.

I samband med domen har presidenten Milorad Dodik hotat med att bryta loss Republika Srpska från resten av Bosnien och samtidigt genomdrivit en rad kontroversiella lagar.

– Jag tror inte att hotet om att bryta loss Republika Srpska är reellt. Dodik målar upp det som att vi skulle upptas i Serbien vilket är helt osannolikt, säger Ivana Korajlic som är chef för Transparency International i Bosnien och Hercegovina.

– Krisen som har uppstått är enbart ett sätt för Dodik att försöka rädda sig själv, säger hon.

Oro för auktoritära tendenser stiger

Men att repressionen tilltar är det samtidigt ingen tvekan om. Bland lagarna som drivits igenom finns en kontroversiell så kallad ”agentlag” som redan dagen efter att den infördes förra tisdagen användes för att slå till mot en tidningsredaktion.

– När en autokrat som tappar sin makt kommer denna göra vad som helst för skydda sig själv, även förstöra ett land och dess institutioner, säger Ivana Korajlic.

Både på Balkan och i omvärlden stiger oron för de alltmer auktoritära tendenserna i Republika Srpska. Sedan 2022 har Bosnien och Hercegovina kandidatstatus i EU. Samtidigt innebär det känsliga omvärldsläget – med kriget i Ukraina och den nya administrationen i USA – att situationen på västra Balkan sannolikt kommer hamna i skymundan, förutspår Ivana Korajlic.

– Det innebär en perfekt möjlighet för nationalistiska och korrupta politiker att flytta fram sina positioner. Med tanke på att Bosnien gränsar till EU och historien i den här regionen är det viktigt att förstå vilket säkerhetshot en fördjupad konflikt här skulle innebära, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.