Men detta ledde till att det segertippade konservativa oppositionspartiet Lag och rättvisa, PiS, spelade ut muslimkortet mot det högerliberala regeringspartiet, Medborgarplattformen, PO.
Inför söndagens val ligger PiS mellan 11 och 16 procent före PO i de sista fem opinionsmätningarna. Men PiS får enligt dem inte egen majoritet utan bara mellan 32 och 38 procent av rösterna.
Det kan leda till besvärliga koalitionsförhandlingar, men en möjlig koalitionspartner är den högerinriktade punkrocksångaren Paweł Kukiz parti. Kukiz fick överraskande nära 21 procent i presidentvalet i maj i år.
”Dödsfiender”
PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har uppehållit sig utförligt kring att flyktingar skulle kunna sprida svåra sjukdomar och parasiter, vilket dementeras av europeiska hälsovårdsmyndigheter. Hans uttalanden citeras oftast mer än PiS premiärministerkandidat Beata Szydłos.
Hans utspel kommenterades av ledaren för det lilla Demokratiska partiet, Andrzej Celiński, som menade att detta var likadana rykten som nazisterna en gång spred om judarna, något som visar hur hård tonen i valrörelsen har varit.
I parlamentet tog Kaczyński nyligen Sverige som ett avskräckande exempel och menade till exempel att muslimska sharia-lagar skulle råda i en del områden.
– Vi polacker vill vara herrar i vårt eget hus, sade Kaczyński i parlamentet. Och talade om att det var Polens ”dödsfiender” som ville tvinga Polen att ta emot muslimer. Han syftade uppenbarligen på Tyskland.
Förstärker ”Orbán-linjen”
Protester mot att Polen ska ta in muslimska flyktingar har hållits runt om i Polen med högerextremistiska inslag.
Motsättningarna mellan EU-majoriteten och till exempel Slovakien, Tjeckien och Ungern i flyktingfrågan har gjort att man kan fråga sig om det finns någon gemenskap inom hela EU nu.
Särskilt den ungerske, närmast auktoritäre ledaren Viktor Orbán står som en symbolfigur för motstånd mot EU:s öppnare grundinställning i till exempel flyktingfrågan.
Och med PiS i regeringsställning i Polen kan man förvänta sig att ”Orbán-falangen” inom EU får förstärkning med den största östliga EU-medlemmen. En opinionsmätning har visat att 60 procent av de polska väljarna skulle vilja ha Orbán som polsk ledare.
Oppositionellt EU-land
PiS har meddelat att man ska häva PO-regeringens beslut att ta emot drygt 6.500 flyktingar. Det betyder ännu en spricka inom EU – och Polen skulle vara på väg tillbaka i rollen som ett oppositionellt EU-land liksom under Jarosław Kacziński som premiärminister 2006 och 2007.
Det är dock inte partiledaren Kaczyński som kommer att leda den förmodade PiS-regeringen 2015 utan Beata Szydło, som blivit ett tungt namn sedan hon som kampanjledare förde PiS till seger i presidentvalet i våras. Hon är heller inte så kontroversiell som Kacziński, vilket anses kunna locka ytterligare väljare.
Rivalitet
Det finns anledning att anta att den maktmedvetne partiledaren Kaczyński anda också kommer att prägla Polens framtida förhållande till Bryssel – och Berlin, och Moskva.
Han har uttalat sig klart beundrande om den ungerske ledaren Viktor Orbáns politiska linje.
Under hans tid som premiärminister 2006 och 2007 befann han sig ofta i konflikt med EU.
Det fanns en klart uttalad rivalitet mellan honom och den EU-vänlige Donald Tusk, som var PO-premiärminister från 2007 till 2014. Nu är Tusk ”Europas president”. Den gamla motsättningen kan leda till ytterligare motsättningar mellan EU och ett nytt Polen.
En konfliktorsak kan till exempel bli utsläppsfrågan där PiS har sagt att man vill omförhandla sina villkor med EU därför att man är starkt beroende av kol som energikälla. Det kan bli ännu en stridsfråga där en medlemsstat inte vill acceptera gemensamt fattade beslut. Ännu en fråga där EU kan splittras.
Hårdare mot Västeuropa
Det är inte bara inom EU som förändringen skulle märkas. Även inom Nato kan vi vänta oss att se ett Polen som är aktivare på ett annat sätt än tidigare. Man har redan bestämt sig för ett upprustningsprogram som PiS kanske kommer att utöka ytterligare – men då helst med polskproducerade vapen.
Det hela kan också handla om att PiS försöker förmå de östeuropeiska EU-staterna att driva sin linje och sina krav hårdare gentemot Västeuropa, särskilt Tyskland. Här kan en PiS-regering göra Polen till en tung aktör för mer östeuropeiskt inflytande inom EU.