Regeringen fattade beslut i början av oktober om att Försvarsmakten ska hjälpa Polismyndigheten i arbetet med att stoppa den eskalerande våldsvågen. Det innebär i praktiken att Försvarsmakten ställer personal och utrustning till Polismyndighetens förfogande.

Professor Chiara Ruffa, som forskat kring militärens roll i politiken, menar att man måste vara försiktig när samarbetet fördjupas. Det eftersom militären i Frankrike fick mer makt efter att Opération Sentinelle inleddes efter terrorattentaten 2015 och 2016.

– Soldaterna fick samma lagliga rättigheter som polisen och det gjorde att de betedde sig som poliser. Dessa rättigheter drogs senare in, men militärens närvaro blev mer frekvent. I försvarsdepartementet fick militären en plats och militärens tillträde till presidenten ökade, förklarar hon.

Militären ska bistå polisen med expertis

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommer det till en början handla om att polisen får hjälp av Försvarsmakten med analyskapacitet samt bomb- och sprängmedelsexpertis. Men regeringen har också öppnat för att militären ska kunna använda våld mot civila.

Även om samarbetet mellan militären och polisen ser olika ut i Sverige och Frankrike, menar professor Chiara Ruffa att Sverige kan ta lärdom av hur Frankrike använt militären.

Se Utrikesbyråns senaste avsnitt Sätt in militären och hör Chiara Ruffa berätta mer i klippet ovan om tre misstag som Frankrike gjorde när de satte in militären och vilka lärdomar Sverige kan dra utifrån det.