Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här är den del av Putins tal till nationen där den ryske presidenten erkänner utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i Ukraina som självständiga. Foto: Reuters

Putin erkänner ukrainska rebellområdenas självständighet

Uppdaterad
Publicerad

Vladimir Putin har formellt erkänt de proryska separatistområdena Luhansk och Donetsk som självständiga stater. Presidenten undertecknade beslutet efter ett tal till nationen på måndagen. Han ska ha informerat både Tysklands och Frankrikes ledare på förhand.

De två proryska regionerna, som bröt sig loss från Ukraina 2014, uppmanade under måndagen Ryssland att erkänna deras självständighet, varpå Putin lovade att återkomma med ett besked, vilket han nu gjort. Beslutet ska formellt antas i det ryska parlamentet under tisdagen.

I ett tal till nationen beskrev Vladimir Putin Ukraina som historiskt ryska områden, men också som en korrupt skurkstat som länge agerat orättvist mot sina ukrainsk-ryska invånare.

– Ukraina är en amerikansk koloni styrd av en marionettregering, sa Putin.

Luhansk och Donetsk ligger i de östra delarna av Ukraina, på gränsen mot Ryssland. Foto: SVT Grafik

Putin: Ukraina utgör ett hot

Enligt Putin har västländer förvandlat landet till ett vapenspäckat område och ett reellt hot mot Rysslands säkerhet, ett hot som skulle förvärras om Ukraina blir medlemmar i Nato.

Putin upprepade Rysslands talepunkt om att varje land förvisso får lov att gå med i vilka allianser de vill, men inte på bekostnad av ett annat lands säkerhet.

Ukraina och Nato har flera gånger svarat att Nato är en försvarsallians och att inget land har rätt att lägga sig i ett annats säkerhetspolitiska beslut.

Att flera Natoländer skickat vapen till Ukraina har motiverats av att Ryssland samlat över 100 000 soldater vid gränsen, vilket skapat stor oro för en nära förestående invasion.

EU: Kommer att agera

Efter Putins tal meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU inför sanktioner mot Ryssland som svar på erkännandet.

Enligt henne är agerandet ett allvarligt brott mot internationell lag och mot Minskavtalen.

Också Storbritanniens premiärminister Boris Johnson reagerar kraftigt.

– Det börjar bli tydligt att vi behöver applicera ett så hårt tryck som möjligt, för det är svårt att se hur läget ska förbättras, säger han.

Tror inte på avtalen

Minskavtalen från 2014 och 2015 syftade till att skapa ett vapenstillestånd samt ge separatisterna ett visst självbestämmande, i utbyte mot att Ukraina skulle återta kontrollen över gränsen mot Ryssland.

Men genomförandet har hämmats av att parterna inte lyckats komma överens om hur punkterna faktiskt ska genomföras.

Läs mer: Alla pekar på Minskavtalet – så vad är problemet?

Och någon fred har inte inträtt – tvärtom. Under åren har en rad väpnade incidenter skett i östra Ukraina, våldsamheter som trappats upp markant de senaste veckorna.

Efter ett möte med det ryska säkerhetsrådet på måndagen sa Vladimir Putin att han inte kan se en fredlig utväg ur konflikten med hjälp av Minskavtalen.

Fakta: Ukraina, Ryssland och annekteringen av Krimhalvön

Ukrainas relation till Ryssland är komplicerad och landet har slitits mellan att närma sig väst eller Ryssland sedan det blev självständigt från Sovjetunionen 1991.

Konflikten sattes på sin spets 2014 då kraftiga demonstrationer, med centrum på Självständighetstorget i Kiev, kallat Majdan, bröt ut mot den sittande Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina närmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stärkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet på ryskdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och på ett liknande sätt gick in i Donbassområdet i öst där landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

I kriget som fortfarande pågår har runt 14 000 människor dött. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.