MH17 sköts ned med en rysktillverkad luftvärnsrobot av typen BUK, avfyrad från marken i östra Ukraina. Haverikommisionen har uteslutit alla andra orsaker till kraschen, sa kommissionens ordförande Tjibbe Joustra på presskonferensen.

– Vi har uteslutit alla tekniska fel, defekter, eller att en bomb exploderat inuti flygplanet. Kraschen orsakades heller inte av en attack från luften. Om det hade varit så hade skadorna sett annorlunda ut, sa Joustra.

Ryssland har officiellt hävdat att MH17 sköts ned av ett ukrainskt plan, inte av luftvärn. Men det påståendet punkteras alltså av utredningen. Ryssland, som deltog i utredningsarbetet, var också det enda landet av de deltagande i utredningen som inte höll med om att det var en robot av typen BUK som användes för att skjuta ned MH17. Ryssland menar att det inte går att slå fast exakt vilken robot som användes.

Slet sönder cockpit

Tjibbe Joustra höll presskonferensen ståendes framför en rekonstruktion av det nedskjutna flygplanet. Den deformerade flygplanskroppen är uppbyggd av vrakdelar som fraktats från Ukraina till Nederländerna.

BUK-roboten exploderade strax ovanför flygplantets cockpit. En mängd splitter skickades iväg med stor kraft och dödade besättningen. Sedan slets främre delen av flygplanet loss, och flygplanet splittrades.

Kritik mot flygsäkerheten

Ukraina fick skarp kritik från haverikommissionen för hur man skött flygsäkerheten i det oroliga området östra Ukraina. MH17 var långtifrån det enda civila flygplanet som flög i området den aktuella perioden. Samtidigt som MH17 sköts ned fanns två civila flygplan alldeles i närheten. Mellan den 14 juli och den 17 juli, då MH17 sköts ned, flög 61 flygbolag från 32 olika länder i området. Det var totalt 160 flygningar som skedde genom området samma dag.

– Alla operatörer flög över området vid den där tidpunkten, trots att det pågick en väpnad konflikt på marken. Varför? För att ingen trodde att det civila flyget var i riskzonen, sa Joustra.

”Borde ha stängt av luftrummet”

Den nederländska haverikommissionen lade ingen skuld på Malaysia Airlines, men menade att Ukraina borde stängt av luftrummet. Ukrainska myndigheter bekräftade före kraschen att andra flygplan hade skjutits ned från hög höjd av kraftfulla vapen. Ukraina satte därför en gräns på en viss höjd ovanför konfliktområdet. Civila flygplan som flög ovanför den höjden bedömdes vara säkra. Men det visade sig vara felaktigt. MH17 flög ovanför säkerhetshöjden, men träffades av en BUK-robot som kan skjuta ned flygplan på höga höjder.

– Vi har en rad rekommendationer angående flygsäkerhet. Länder som är involverade i väpnade konflikter måste lägga mer kraft på säkerheten i luftrummet. Flygbolag måste göra bättre riskanalyser och flygbolagen bör även bli mer transparenta och öppna med vilka flygrutter de väljer, sa Tjibbe Joustra.

Inget entydigt svar på vem som sköt

Men vem eller vilka sköt ned MH17? Det ger den nederländska haverikommissionen inget svar på. Kommissionens simulation och utredning visar att missilen avfyrades från ett 320 kvadratkilometer stort område i östra Ukraina. De delade med sig av dessa data till ukrainska och ryska myndigheter, som gjorde sina egna simulationer. Resultaterna av dessa tre simulationer varierar, enligt haverikommissionens rapport.

– Men exakt varifrån missilen avfyrades får utredas i en kriminalteknisk utredning. Det är utanför vårat mandat i den här utredningen, sa Tjibbe Joustra.

Statliga ryska vapentillverkaren Almaz-Antei hävdade tidigare under tisdagen att BUK-roboten avfyrades från ett område som kontrollerades av den ukrainska armén. Ukraina har dock hela tiden hävdat att pro-ryska rebeller är ansvariga.

De flesta av offren var nederländare

Uppgifterna från haverirapporten läckte ut i förväg genom nederländska medier.

Malaysiska MH17 kraschade den 17 juli 2014, nära staden Hrabove i rebellkontrollerat område i östra Ukraina. Flygplanet var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur. De flesta av offren, 193 passagerare, var nederländare – vilken är anledningen till att Nederländerna leder arbetet med den slutliga haverirapporten. Sju länder – Nederländerna, Ukraina, Malaysia, USA, Storbritannien, Australien och Ryssland – deltog i utredningsarbetet.