• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: TT

Rebellerna i Ghouta – vilka är de egentligen?

Uppdaterad
Publicerad

Den fasansfulla tillvaron i syriska Ghouta fördöms av omvärlden medan regimen framhåller att man bara bekämpar terrorister.

SVT Nyheter reder ut vilka de väpnade grupperna i Damaskus-förorten är.

När FN:s säkerhetsråd i lördags röstade ja till eldupphör i Syrien firade diplomater. Förhoppningen var att man nu äntligen lyckats stoppa blodspillan, inte minst i Damaskus-förorten Ghouta som hamnat i fokus för omvärldens blickar.

”I dag samlade sig FN:s säkerhetsråd för att ge Syrien en lättnad från krigets fasor”, skrev Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) på Twitter, men tillade att orden också måste omvandlas i handling.

Syrienkriget

”Lögner”

Tvivlen växte rejält när överenskommelsens fullständiga text blev offentlig. Eldupphöret omfattar nämligen inte terrorgrupper eller andra med koppling till terrorister.

Och just så ser den syriska regeringen och dess allierade på alla väpnade grupper, oavsett exakt ideologi.

– Vi anser det inte vara möjligt att dela upp terrorister i ”goda” och ”onda”, sade nyligen ryske utrikesministern Sergej Lavrov enligt statliga nyhetsbyrån Tass.

Oppositionella å sin sida slår ifrån sig den sammanbuntningen – det är ”lögner” anser läkaren Zuhair.

– Regimen anklagar alla sina fiender för att vara terrorister. Det är bara ett svepskäl, säger han i ett meddelande inifrån Ghouta.

Vem som kallas ”rebell” och vem som är ”terrorist” beror helt enkelt på vem man frågar.

Fyra stora grupper

Östra Ghouta kontrolleras i huvudsak av fyra olika väpnade grupper.

De två större är Jaish al-Islam och Faylaq al-Rahman. De två mindre är Ahrar al-Sham, och al-Qaida-spinoffen Tahrir al-Sham.

Alla fyra är islamistmiliser, och de flesta av dem radikala sådana. Trots detta har de rykt ihop åtskilliga gånger. De två mindre har samarbetat med Faylaq al-Rahman, emot gemensamma rivalen Jaish al-Islam.

– Alla är väl islamistiska och religiöst konservativa i någon mån, men det finns också relevanta skillnader. Särskilt beroende på vem du är, säger Syrienkännaren Aron Lund.

Slagfältet avgör

För en typiskt ”vardagstroende” sunnimuslim kan nyansskillnaderna mellan olika väpnade sunnigrupper nämligen vara stor. För regimen, dess anhängare och många ur religiösa minoriteter är de samma sak allihop.

President Bashar al-Assad har sedan krigets utbrott framställt sig som en sekulär kraft mot islamism. Men krigets konflikter spelar större roll än ideologi, säger Aron Lund. Även vad gäller väpnade motståndet i Ghouta.

– al-Assad är allierad med Hizbollah som även de är islamister. Det som spelar mest roll med grupperna i Ghouta är att de är fientliga till al-Assad allihop, och därför bekämpas av al-Assad allihop.

Ytterst skuldfråga

Kampen om terrorstämplarna handlar till stor del om vem som bär skulden för kriget – förstås alltid den egna fienden.

Under tiden är det enligt bedömare civila som får lida mest. Både i östra Ghouta och i de regimkontrollerade områden som rebeller beskjuter som hämnd, om än i betydligt mindre utsträckning.

”Eldupphör eller inte, vi behöver omedelbar tillgång för att leverera bistånd till östra Ghouta”, skriver Internationella rödakorskommittén på Twitter. ”Tiden håller på att ta slut”.

Uppdatering: En tidigare version av denna text angav felaktigt att FN-resolutionen röstades igenom i fredags. Den lades fram i fredags, men röstades igenom först i lördags.

Fakta: Fyra största väpnade grupperna i Ghouta

Jaish al-Islam – Islams armé

Den ena av de två större grupperna är Jaish al-Islam som har stöd från Saudiarabien. Den är hårdfört islamistisk och dess ledare har sagt sig velat utropa en stat styrd utifrån islamisk lag.

Islams armé har trots ideologiska likheter flera gånger hamnat i konflikt med andra radikala islamister, inklusive al-Qaida-grupper.

Islams armé väckte bred kritik när den i november 2015 placerade ut burar med utpekade regimanhängare. Gruppen försvarade sitt agerande med att man velat avskräcka regimens flygbombningar, men kritiserades för användningen av mänskliga sköldar.

Faylaq al-Rahman – Den nådiges legion

Den andra större gruppen är Faylaq al-Rahman, som har sina starkaste fästen i sydvästra delen av östra Ghouta. Den är knuten till tämligen löst sammanhållna rebellalliansen Fria syriska armén (FSA).

FSA har överlag samlat mindre religiöst hårdföra grupper, varav flera har fått stöd från västländer. Faylaq al-Rahman är kopplat till Muslimska brödraskapet, men har inte öppet förespråkat en islamisk stat och får anses vara den mest måttligt religiösa av de fyra.

Däremot har den vid konflikter med Jaish al-Islam samarbetat med två desto mer radikala grupper: Ahrar al-Sham och Tahrir al-Sham.

Ahrar al-Sham – Levantens fria folk

Ahrar al-Sham är även den en samling hårdfört islamistiska rebeller som i nordligare delar av Syrien är en av de absolut mäktigaste. I Ghouta kontrollerar den dock bara ett mindre område som heter Harasta.

Gruppen eftersträvar en islamisk stat i Syrien utifrån sharia-lagar, och styr sina egna områden med hård hand.

Hayat Tahrir al-Sham – Organisationen för Levantens befrielse

Hayat Tahrir al-Sham är internationellt terrorstämplade jihadistgruppen al-Qaidas spin-off i Syrien. Den har växt fram ur gruppen Jabhat al-Nusra som i mer formell mening var al-Qaidas syriska gren.

Tahrir al-Sham har med flera namnbyten velat ta ett steg bort från al-Qaida. Gruppen framhåller att man i dag agerar fristående från al-Qaidas centrala ledarskap, något många bedömare dock tvivlar på.

Gruppen är en av de mindre i Ghouta, men dess närvaro framhävs ofta av regimen när man vill beskriva alla rebeller som al-Qaida-anslutna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Syrienkriget

Mer i ämnet