Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson, Kenneth G Forslund, är positiv till att regeringen agerar mot antihomolagen, men tycker inte att biståndsminister Hillevi Engström (M) ryter till högljutt nog.
– Det är bra att de reagerar, men i mina öron låter 6,5 miljoner väldigt lite. Engströms åtgärd kan vara en första reaktion, men det måste få en kraftigare fortsättning. Det här är naturligtvis en signal om att Sverige inte stödjer denna lag, som säkert kommer väcka en del upprörda känslor på regeringssidan i Uganda, säger han till SVT.
Nu ska strategin för hur Ugandas bistånd ser ut omarbetas, något Forslund tycker är bra.
– I dag går 28 procent av vårt totala bistånd till Uganda, vilket är 70 miljoner kronor, till rättssektorn i landet. Jag tycker det är orimligt att stödja en institution som nu ska jaga homosexuella och döma dem till fängelse i 14 år, säger Kenneth G Forslund.
RFSL: Inte bra att gorma
RFSL har arbetat med regeringen i den här frågan och tycker att deras steg nu är bra. Att strypa bistånd kan drabba hbtq-personer i Uganda snarare än att hjälpa dem, och det regeringen nu föreslagit, på inrådan av RFSL och människorättsorganisationer i Uganda, handlar framför allt om att lägga om strategin så att Sverige inte ekonomiskt bidrar till förtrycket.
– Det är inte lämpligt att stärka en rättsapparat om pengarna ska gå till något som kan bidra till en ökad förföljelse av hbtq-personer. Men att västerländska politiker går ut och vevar och gormar om att biståndet till Uganda ska ryka har inte någon positiv effekt. Det finns snarare en risk att hbtq-personer görs till syndabockar, säger Ulrika Westerlund, generalsekreterare på RFSL.
”Kraftiga fördömanden funkar inte”
I stället är det viktigt att vara försiktig och använda ”diplomatisk fingertoppskänsla”, säger Westerlund, och exempelvis be ledare i andra afrikanska länder att ta upp frågan med Ugandas regering.
– Ett tillfälle då Ugandas antihomolag plockades upp i parlamentet kan i princip härledas till att en kanadensisk minister läxade upp Ugandas talman över lagen offentligt. Hon åkte hem och tog upp lagen i parlamentet. Kraftiga fördömanden funkar inte, i stället får man gå in och stötta uppbyggnaden av det civila samhället, inklusive Ugandas hbtq-rörelse, säger Westerlund.
Men har inte biståndsstopp i exempelvis Norge och Danmark ett symbolvärde?
– Frågan är ju vad man vill åstadkomma. Vill man ta ställning inför den egna befolkningen eller vill man förändra situationen i Uganda? Folket i Uganda är inte intresserade av att väst klampar in och dikterar hur de ska leva.