Det var i början av mars och Ugandas president Yoweri Museveni hade just undertecknat den nya antigay-lagen som gjorde landet till ett av de tuffaste i världen för hbtq-personer att leva i.
En av dem som genast märkte en förändring var Kelly Daniels Mugwanu som snart därefter vräktes från sin bostad. Hyresvärden var fåordig till en början, men efter att ha pressats på svaret kröp det fram: Grannarna hade listat ut att Kelly är homosexuell.
– Han sade till mig: ”Själv har jag vetat det i sex månader nu, och det enda jag bryr mig om är att du betalar hyran i slutet av månaden, men dina grannar har berättat för alla i området, och de planerar en lynchmobb”, berättar Kelly på telefon för TT.
Kartläggning
Kelly Daniels Mugwanu är långt ifrån ensam. Under de första fem månaderna som följde på att lagen godkändes i parlamentet registrerade organisationen Sexual Minorities Uganda (Smug) 162 fall av brott och trakasserier riktade mot hbtq-personer i landet. Som jämförelse registrerades bara åtta liknande fall under hela 2013.
– När det debatterades som mest och regeringen gjorde uttalanden och medierna rapporterade om det, då ökade förföljelsen explosionsartat, konstaterar Douglas Mawadri på Smug.
Pustar ut
Det är en utmattad hbtq-rörelse som nu samlar ihop spillrorna och ger sig in i nästa strid. Isaac Mugisha, talesperson för organisationen Spectrum Uganda, säger att de till en början var livrädda. Eftersom de arbetar med att förebygga hiv-smitta bland homosexuella män riskerade verksamheten att klassas som ”medhjälp” till eller ”marknadsföring” av homosexualitet – vilket också är straffbart.
Likväl hopp
Ändå är han försiktigt optimistisk. Anledningen är ett uttalande från den ugandiska regeringen i början av juli, där det hävdas att lagen ”misstolkats” av omvärlden. De hårda skrivningarna till trots, lovar man att inga ”individers, gruppers eller organisationers aktiviteter kommer att påverkas”.
– Vi tror faktiskt att de menar det, så vi överväger att återuppta en del av våra projekt, säger Isaac Mugisha, som ser kovändningen som ett resultat av västvärldens reaktioner på lagen, med indraget eller omlagt bistånd och frysta lån.
Under fredagen väntas dessutom ett utslag i konstitutionsdomstolen, dit hbtq-aktivisterna har vänt sig för att få lagen ogiltigförklarad. De hänvisar till en teknikalitet – för få parlamentariker var närvarande när den röstades igenom – men åberopar också det faktum att den bryter mot ett antal grundlagsskyddade rättigheter, så som rätten till privatliv och rätten att slippa diskriminering.