Regeringens utredare har sedan tidigare ett färdigt lagförslag om ansiktsigenkänning med AI i realtid som följer EU:s nya regler. Förslaget behöver dock kompletteras innan det kan läggas fram.

– Det är inte ovanligt att vi har en bild på den troliga utföraren, men att vi sedan inte hittar honom eller henne, säger rikspolischefen Petra Lundh till Ekot.

– Det gäller mord och mordbrand och andra riktigt, riktigt grova brott. Jag tror att det skulle göra skillnad, säger hon.

Riskerar integriteten

Polisen har redan i dag utökade möjligheter att använda sig av kamerabevakning för att utreda brott. Men enligt EU:s regler, från i början av sommaren, blir det framöver också tillåtet att använda ansiktsigenkänning för att leta efter upp personer som misstänks för grova brott.

Risken att den personliga integriteten skulle kränkas med AI-igenkänning menar Lundh ska vägas mot den nytta det kan göra för polisen. Enligt henne kan åtgärden också vara tillfällig.

– Det är inget som hindrar att när det blir lugnare i samhället att vi då också kan skruva tillbaka lagstiftning och annat, det går faktiskt att göra, säger Lundh.

”Pekar på allvarligheten”

Den senaste veckans har Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn attackerats och enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad misstänks svenska gängkriminella, agerande på uppdrag av Iran, ligga bakom dåden.

Enligt Petra Lundh är sådana kopplingar inte fastslagna men hon säger att om så är fallet så visar det på ”den allvarligheten vi har i det här landet”.

– Nu är det inte bara gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet utan nu kan det vara annat också som ligger bakom.