Rättegången mot presidenten har redan skjutits upp flera gånger – vittnen tros ha hotats och det saknas bevis.

Onsdagens och torsdagens möte, med presidenten på plats, ska handla om att sätta ett rättegångsdatum. Men risken är stor att hela åtalet går om intet.

Den kenyanska regeringen har inte lämnat ut de dokument som chefsåklagaren Fatou Besouda har bett om – och utan dem kan fallet inte drivas vidare, anser åklagarsidan.

– Hon står där, ganska tomhänt, säger Anders Sjögren, forskare vid Nordiska afrikainstitutet i Uppsala.

Viktig allierad

Kenyatta har hela tiden viftat bort anklagelserna om att han skulle ha eldat på det etniska våld efter valen i slutet av 2007 som kostade omkring 1.200 människor livet och drev 600.000 personer på flykt.

I mars förra året blev han landets president och sedan dess regerar han tillsammans med vice-president William Ruto – även han anklagad av ICC:s åklagare för liknande våldsbrott efter valen 2007, fast mot den etniska grupp som Kenyatta tillhör.

Hur det går avgörs i slutändan av hur angelägen omvärlden är om att fallet drivs vidare.

– Den verkar inte alls särskilt angelägen skulle jag säga, säger Mark Klamberg, lektor i folkrätt vid Uppsala universitet.

Han påpekar att Kenya är en viktig allierad i kampen mot islamister på Afrikas horn, inte minst för länder som Storbritannien och USA. Ett möjligt scenario i veckan är att domarna slår fast att Kenya inte samarbetar med domstolen. Därmed för de över frågan till det organ som representerar samtliga ICC-anslutna länder, Assembly of State Parties (ASP).

”Grundskott”

För flera ASP-länder är det lättare om åtalat läggs ner än att det drivs vidare.

– Det här är svagheten i konstruktionen, säger Mark Klamberg.

Han får stöd av Anders Sjögren som säger att om åtalet läggs ner skulle det vara ”ett grundskott” mot hela domstolen.

– Vem kommer att lita på ICC? frågar han retoriskt.