Enligt FN är en miljon av planetens totalt åtta miljoner djur- och växtarter utrotningshotade på grund av människan. På FN-mötet i Colombia var tanken att världen skulle enas om konkreta lösningar för att hejda massutdöendet, bland annat genom att skydda 30 procent av jordens yta till år 2030.
Men mötet har snarare präglats av den konfliktfyllda världspolitiken och förhandlingarna är hårda.
– Det finns en risk att det faktiskt inte blir ett avtal, säger Romina Pourmokhtari till SVT innan hon ska rusa vidare till nya förhandlingar.
Klimatministern pekar ut Ryssland – som bakom stängda dörrar ”sätter armarna i kors”.
Låsning kring pengar
Mycket av oenigheterna handlar om pengar och övervakning, där klimatministern säger att Sverige spelar en stor roll i medlingen.
– De rika länderna vill inte ge mer pengar och utvecklingsländerna vill inte mäta och vara transparenta. Den här låsningen måste vi komma ur, säger Pourmokhtari.
För den svenska regeringens del är det inte frågan om pengar som kärvar, utan det senare.
– Framstegen där det rör mätning, miljöövervakning och rapportering – där trycker Sverige på och menar att knäckfrågan ligger, säger klimatministern.
Sista dagen
Ett avtal måste nås i dag, 1 november, mötets sista dag. Förhandlingarna väntas pågå sent in på natten.
På flera områden har dock förhandlingarna nått fram. Bland annat om hur haven ska skyddas, beslut kring invasiva arter och en plan för biologisk mångfald och hälsa.
– Flera av de frågorna är dock avhängiga om man kommer överens om finansiering och översyn, säger Ankin Ljungman, policychef på Världsnaturfonden.
Ingen handlingsplan
Ankin Ljungman är nöjd över den svenska tekniska delegationen, men ställer sig frågande till den politiska viljan.
– Den svenska regeringen har misslyckats med att ta fram en handlingsplan om hur Sverige ska vända och stoppa naturkrisen. Det var ett löfte man gav inför det här mötet, säger Ankin Ljungman.
Bara en bråkdel av deltagarländerna har lämnat in de åtgärdsplaner man utlovade vid COP15.
Detta är COP16
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP16, äger rum i Cali i Colombia den 21 oktober–1 november.
COP står för Conference of the Parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 16 anger vilket möte i ordningen det är.
Några frågor som kommer behandlas under COP16 är:
- Genomförande. Alla länder ska ha nationella genomförandeplaner på plats inför COP16, eller ha rapporterat in mål. De förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
- Finansiering. Hur ska miljöarbetet finansieras? Utvecklingsländerna behöver ekonomiskt stöd för att kunna genomföra ramverket.
- Rättvis fördelning av nytta. Detta är ett av huvudmålen i konventionen om biologisk mångfald från 1992 och handlar om hur nyttan av genetiskt material från växter och djur ska fördelas rättvist, till exempel vid tillverkning av läkemedel och liknande.
Biologisk mångfald
- Biologisk mångfald är den variation som finns inom och mellan arter och livsmiljöer. Lite förenklat – hur många levande organismer som finns.
- Den biologiska mångfalden bidrar till fungerande ekosystem, som i sin tur är en förutsättning för att vi människor ska få mat på bordet, rent vatten och frisk luft.
- Krisen för den biologiska mångfalden är akut och forskare varnar för att världen är på väg mot ett sjätte massutdöende. Till exempel har bestånden av ryggradsdjur minskat med 70 procent sedan 1970.
- Även i Sverige har flera rapporter visat på ett allvarligt läge och negativ trend för den biologiska mångfalden. För närvarande är mer än 4 700 arter rödlistade här.
Källa: Naturvårdsverket, SLU