Beskedet kom strax efter tre på morgonen lokal tid. FN-mötet COP15 i Kanada har pågått under knappt två veckor och ses av många som den sista chansen att rädda jordens arter och ekosystem.
Det nya ramavtalet innehåller totalt 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till hav och land till 2030. I dag är cirka 17 procent av jordens landområden och drygt 8 procent av havsområdena skyddade enligt FN.
Det nya målet för skydd av land och hav, som kallas ”30x30”, har jämförts med Parisavtalets temperaturmål på klimatområdet.
Ska stötta utvecklingsländer
En avgörande fråga under förhandlingarna har varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Enligt överenskommelsen ska de rika länderna nu öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året till 2025, och därefter ska summan öka.
Ytterligare en fråga som diskuterats är urfolks rättigheter. Representanter för ursprungsbefolkningar har varit drivande för att deras rätt att förvalta sina landområden ska tas till vara, och ramavtalet innehåller skarpa formuleringar kring skydd av ursprungsbefolkningars rättigheter för att de ska kunna förvalta sina landområden.
Ministern: ”Ett viktigt startskott”
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari välkomnar beskedet från COP15.
– Det är ett viktigt startskott för alla världens länder att vända trenden och stoppa utrotningen av djur och växter i världen. Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad, så jag är glad att vi har fått det på plats, skriver Romina Pourmokhtari i ett mejl till SVT.
COP15 var ursprungligen planerat att äga rum i Kunming i Kina 2020, men sköts upp på grund av covidpandemin. Efter att ha försenats en tredje gång delades mötet upp i två skilda sammanträden, där det första hölls online i oktober 2021. Det andra sammanträdet pågår 7-19 december 2022.
Fakta: Detta är COP15
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP15, hölls i Montreal i Kanada, mellan den 7-19 december.
Målet var att enas om ett nytt ramverk för biologisk mångfald, med åtgärder för att ”säkerställa att den gemensamma visionen om att leva i harmoni med naturen senast 2050 uppfylls”.
Ramverket ska ersätta de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald som gällde 2011-2020, men som på grund av pandemin ännu inte fått någon efterföljare. Inget av Aichimålen har uppnåtts, enligt en FN-rapport från 2020.
På mötesagendan står även implementeringen av två protokoll inom konventionen för biologisk mångfald. Dessa handlar om säkerhet kring genmodifierade organismer och rättvis användning av genetiska resurser.
COP står för Conference of the parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 15 anger vilket möte i ordningen det är.
Alla länder som står bakom FN-konventionen om biologisk mångfald deltar i förhandlingarna, vilket är alla världens länder utom USA, som ändå är med på mötet.
EU-länderna för en gemensam talan under förhandlingarna, men även en svensk förhandlingsdelegation är på plats i Montreal. Ländernas ministrar är på plats i slutet av mötet, däribland Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som deltog den 15-18 december.
Källor: FN:s miljöprogram och Regeringskansliet
(TT)