Förra helgen kom nyheten att rysk ekonomi växer igen. Andra kvartalets bnp steg med fem procent i årstakt – den första ökningen sedan invasionen av Ukraina.

Enligt Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader på banken SEB, kan det förklaras med att Ryssland är en krigsekonomi. Han förklarar att höga utgifter från offentlig sektor ”trycker upp” bnp.

– Det har att göra med den militära sektorn, som analytiker inte vana att göra prognoser på, säger han och tillägger att det kan förklara varför bnp blev så mycket högre än vad ekonomer hade förväntat sig.

Men även om det går att gasa på aktiviteten i ekonomin genom ökade offentliga utgifter kan det bli dyrt på sikt. Staten kan behöva låna mer för att täcka det växande budgetunderskottet.

Hög ränta stärker valutan

I en överhettad ekonomi tenderar inflationen att stiga. Liksom i Sverige brukar hög inflation vara förknippat med en svag växelkurs. I måndags föll rubeln kraftigt, vilket följdes av ett extrainsatt möte där centralbanken chockhöjde räntan från 8,5 procent till 12 procent. Men den ryska ekonomin skiljer sig från västerländska.

– Normalt sett brukar valutan till stor del bestämmas av internationella investerares förväntningar om den framtida ekonomin. Men nu är handeln så pass tunn i rubeln så den påverkas mer av handelsflöden, säger Erik Meyersson.

Han beskriver att Ryssland exporterar betydligt mindre än tidigare samtidigt som man måste importera mer till följd av sanktionerna och kriget.

– Då bör valutan minska i värde.

Fungerar sanktionerna mot Ryssland? Hör Erik Meyersson förklara i klippet.