När den ryska valutan rubel föll med sju procent under torsdagen aktiverades krisåtgärder och centralbanken stoppade alla köp av utländsk valuta året ut, i hopp om att stabilisera rubeln och hejda stigande inflation.

Ryska rubelns fall går främst att koppla till tre faktorer: sjunkande oljepriser, nya sanktioner från USA och nationellt missnöje kring centralbankens agerande.

Lägger pengar på krigande

Flera oligarker börjar tappa förtroende för den ryska centralbankens agerande. När banken i veckan höjde räntan till 21 procent för att försöka motverka inflationen på över åtta procent krävdes ”en seriös diskussion”, enligt ordföranden på stålbolaget Severstal.

– Ryssland är på en ekonomisk utförsbacke i och med att de lägger alla de här pengarna på ett tämligen hopplöst krigande mot Ukraina. Det skapar inga förutsättningar för investeringar eller annan uppbyggnad som skapar långsiktig tillväxt, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vanliga människor får det sämre

Ryssland lägger en mycket stor del av sin statsbudget på kriget i Ukraina. Människor som är en del av krigsindustrin har fått högre löner men för de som står utanför har det blivit ekonomiska sämre.

– Deras möjligheter till resande eller konsumtion av varor från väst försvinner. Det är också så att när rubeln försvagas kan många bli oroliga hur deras framtida sparande kommer att se ut om de har sparat genom ett rubelkonto i en rysk bank, säger Becker.

Någon omedelbar ekonomisk krasch ser han dock inte framför sig men det skapas förutsättningar som på sikt kan påverka den ryska krigföringen.

– Om man får en starkare finansiell oro och folk börjar ifrågasätta centralbankens oberoende eller det finansiella systemet då kan man få en större ekonomisk kris. Det hade i sin tur kunnat påverka förmågan att bedriva kriget mot Ukraina, säger Torbjörn Becker.