Förslagen om ändringar av konstitutionen är flera. Förutom en reformering av pensionssystemet vill regeringen bland annat föra in att äktenskap enbart kan ingås mellan en man och en kvinna i grundlagen.

Mest uppmärksammat är ändå den ändring som skulle göra det möjligt för president Putin att sitta kvar på sin post till och med 2036.

Nuvarande lagstiftning begränsar en presidents mandatperioder till två, vilket innebär att Putin skulle tvingas kliva ned 2024. Men den föreslagna ändringen skulle nollställa räkneverket för Putins maktinnehav.

”En sorts teater”

Kritiken från oppositionen har inte låtit vänta på sig. Omröstningen beskrivs bland annat som en konstitutionell kupp och den välkände regimkritikern Alexander Navalnyj har uppmanat till en bojkott av den.

Trots det väntas resultatet ge ett starkt stöd för konstitutionsändringarna. Men omröstningen är inte avgörande för huruvida konstitutionen kommer att bli verklighet eller inte, enligt Bert Sundström, SVT:s Rysslandskorrespondent.

– I själva verket är det en sorts teater det handlar om eftersom konstitutionen redan är godkänd av parlamentet, författningsdomstolen och undertecknad av Putin själv. Egentligen är det alltså redan klart.

För Putin innebär omröstningen istället en möjlighet att stärka sin legitimitet som president.

Kritik om valpåverkan

– Han vill visa att han har folkligt stöd, något som han kommer att kunna visa upp eftersom resultatet blir det han vill, säger Bert Sundström.

Omröstningen riskerar att bli den mest ofria i landets historia, hävdar Grigory Melkonyants vid den oberoende valobservatören Golos i en intervju med Moscow Times. Organisationen har aldrig tidigare mottagit så många klagomål från väljare som påstår att bland annat arbetsgivare försökt få dem att rösta.

Med anledning av det nya coronaviruset har omröstningen, som var tänkt att hållas i april, flyttats. Vallokalerna öppnade den 25 juni och stänger den 1 juli, som Putin har gjort till nationell helgdag för att så många som möjligt ska kunna rösta.