Anna-Lena Laurén bodde och arbetade som korrespondent i Ryssland för bland annat Dagens Nyheter och finska Hufvudstadsbladet i 16 år innan hon i våras tvingades lämna landet. Det för att hon inte fick nytt visum och anklagades för att skriva fejk news om Ryssland.
Drönarattackerna är ett besvärligt kapitel för Kreml, menar hon.
– På sätt och vis är det bra, för man vill visa att Ryssland är under attack och måste försvaras, men samtidigt är det oerhört pinsamt att man inte kan försvara sig. Samt att Ukraina kan skicka drönare ända till Moskva, säger hon och fortsätter:
– På det här sättet visar Ukraina Ryssland och Moskvaborna: ”Ni ska inte tro att kriget inte kommer – det kommer.”
Undviker att prata om kriget
Rapporteringen om attackerna har inte varit jättestor i Ryssland, enligt Laurén. Detsamma gäller hur det pratas om kriget i Ukraina bland befolkningen.
– Kriget blev ganska snabbt en sak som väldigt många människor undvek att prata om. Man vill inte förstöra stämningen och man tycker att allt redan sagts.
SVT:s förre Rysslandskorrespondent Bert Sundström säger att många också är rädda för konsekvenser.
– Man vill att det ska upphöra, men man vill inte säga att “kriget är vårt fel och våra makthavare måste stoppa det”. Det är farligt och kan dessutom vara straffbart att säga sådant i Ryssland, säger han i Utrikesbyråns senaste avsnitt ”Bombat Moskva”.
Eliten påverkas när attackerna når Moskva
Martin Kragh, forskare på Centrum för Östeuropastudier, betonar dock att kriget påverkar ryssarna när drönarattackerna nått till Moskva och områden där eliten bor.
– En hel del blir säkert oroliga för att en drönare ska trilla in i just deras hus, säger Kragh i Utrikesbyrån.
Så pratar ryssarna om attackerna – hör boende i Moskva och Rysslandskorrespondenten Anna-Lena Laurén i klippet ovan.