2010 fick Rokas Masiulis ett nytt jobb – med ett väldigt ambitiöst uppdrag.
Jobbet var som vd för Klaipėdos Nafta, ett statligt ägt företag som driver olje- och gasterminaler. Uppdraget: Att göra Litauen oberoende av rysk gas.
”Var 100 procent beroende av Ryssland”
– Eftersom vi endast fick gas från Ryssland var vi 100 procent beroende av Ryssland. Vår elproduktion var också huvudsakligen baserad på gas. Det var en stor risk, så vi bestämde oss för att bygga en LNG-terminal (flytande naturgas), säger Rokas Masiulis.
Bakom beslutet låg också en konflikt mellan Litauen och ryska gasjätten Gazprom på 1990-talet.
”De sa att det var omöjligt”
Litauen fick stöd från andra europeiska länder. Samtidigt fanns en skepsis mot att landet skulle klara av sitt ambitiöst utsatta mål.
– Projektet möttes av stor skepticism. Vi fick höra att Litauen var för litet och man var tveksam till att vi skulle lyckas. Alla, inklusive ryska medier, menade att det var omöjligt. Därför var det viktigt för mig, mitt team och hela landet att motbevisa alla.
Stod klar 2014
2014, mindre än tre år efter att planerna satts i rörelse, stod fartyget Independence klart i hamnen Klaipeda.
– Det blev en framgångssaga, inte bara ekonomiskt utan även politiskt, säger Rokas Masiulis, som blev energiminister samma år.
I dag importerar Litauen naturgas från bland annat Norge, USA och Qatar. Terminalen förser även Estland, Lettland och Finland med flytande gas.
Första land att stoppa all import av rysk gas
Litauen har fortsatt importera en mindre del rysk gas, men i april blev landet först i EU att stoppa all import.
Trycket att göra sig oberoende av den ryska gasen har ökat och fler länder tittar nu på liknande lösningar, däribland Tyskland, Italien och Nederländerna.
Om ni fick så mycket stöd, varför har inte fler länder gjort som ni?
– Det är en mycket bra fråga. Vi har alltid frågat oss varför fler inte kommit till samma slutsats.
