Så lever Breivik i fängelset

Uppdaterad
Publicerad

Han har tre celler, tillgång till tidningar och tv-spel. Men isoleringen har tagit hårt på massmördaren Anders Behring Breivik som stämt staten för att hans rättigheter kränks i fängelset. Utöver sin advokat träffar han fängelsepersonal och en betald präst en gång i veckan. Så här ser hans liv i fängelset ut i dag.

Den 22 juli 2011 dödade Anders Behring Breivik 77 personer. Åtta av dem dödades av en bomb mot regeringskvarteret, Norges politiska hjärta. För få, ansåg Breivik som hörde om dödstalen på bilradion under sin väg mot AUF:s ungdomsläger på Utöya. På ön dödade han ytterligare 69. Många av dem mycket unga, den yngsta bara 14 år. Han sköt dem på nära håll, och många av dem flera gånger – för att vara säker på att de inte spelade döda.

Breivik är dömd till norska lagens strängaste straff och har själv sagt att han är Norges mest hatade man. Men nu har han på nytt stämt den norska staten för förhållandena i fängelset och i dag kommer hovrättsdomen.

Breivik stämmer norska staten

Har egen rastgård

Av säkerhetsskäl får allmänheten inte veta så mycket om Breiviks vardag. Men genom myndighetsrapporter, medieuppgifter och under rättegångarna framträder ändå en bild av terroristens liv i fängelset.

Breivik har tre celler som han fritt kan röra sig mellan; en bocell, en träningscell och en studiecell. Han får dagligen gå ut på en egen rastgård som är cirka 50 kvadratmeter stor med höga betongväggar och ett gallertak.

Breivik har tillgång till tidningar, tv och tv-spel med vissa godkända spel. Han har ingen internet-uppkoppling. Han får skriva och skicka brev men dessa kontrolleras och kan stoppas i kontrollerna – något som ofta hänt enligt Breiviks advokat.

Får tvätta och laga mat

Kriminalomsorgen har vidtagit åtgärder för att förhindra att Breivik skadas av isoleringen. Bland annat ska han få röra sig fritt i sina celler och slipper också handbojor när han är på sin rastgård. En gång i veckan får han en timmes social samvaro med fängelsepersonal. Då lagar de mat, spelar spel och dricker kaffe, enligt NRK. Han har också en professionell besökskontakt i form av en präst som kommer och en gång i veckan och talar med honom bakom en glasvägg. Sedan domen förra året där tingsrätten kom fram till att Breiviks rättigheter i fängelset kränkts har isoleringen minskat något och han får nu träffa sin advokat bakom ett galler i stället för en glasruta.

Den senaste tiden har Breivik fått vistas i den stora gemensamma rastgården, när inga andra interner är där. Han har också fått möjlighet att ”boträna” genom att tvätta kläder och laga mat, framgår av regeringsadvokatens inlägg till tingsrätten inför rättegången.

Fem minuters möte med mamman

I mars 2013 fick Breivik fem minuter utanför glasväggen. Han träffade då sin mamma, de kramades och sa farväl. Två veckor senare dog hon. Breivik ville gå på begravningen men fick avslag på sin ansökan om permission.

Minuterna med mamman är den enda personliga och fysiska kontakt som Breivik haft med andra än professionella aktörer sedan han greps. Breivik har ingen kontakt alls med andra fångar och alla ansökningar om besök avslås. Endast en person har haft godkänd och regelbunden telefonkontakt med Breivik, enligt NRK ”en väninna”. Breivik har dock efter eget önskemål avslutat kontakten, enligt hans advokat.

Delade meningar om isolering

De bristande möjligheterna till mänskliga relationer och den stränga brevkontrollen har gett Breivik tydliga skador av isoleringen, hävdar hans advokat Öystein Storrvik.

– Ett exempel är att han har slutat att studera. Att man slutar med en positiv aktivitet är en typisk följd av att vara isolerad.

Enligt stämningen bryter behandlingen mot artikel 3 och 8 i Europakonventionen. Reglerna, som Norge förbundit sig att följa, slår fast att ingen ska bli utsatt för tortyr eller omänsklig eller nedvärderande behandling eller straff samt att allas rätt till familjeliv och korrespondens ska respekteras. Tingsrätten gav Breivik rätt när det kommer till den omänskliga behandlingen (artikel 3) men inte i den andra frågan kring korrespondensen som måste fortsätta kontrolleras hårt enligt tingsrättsdomen.

Breivik och rättegången

  • Anders Behring Breivik dömdes till 21 års förvaring efter terrorattackerna i Oslo och på Utöya den 22 juli 2011. Ett stort antal människor blev också allvarligt skadade.
  • 77 människor dödades. 8 dödades i samband med explosionen vid regeringskvarteret i Oslo och 69 dog efter massakern på Utöya.
  • Hösten 2013 flyttades Breivik från Ila fängelse utanför Oslo till Skien. Han avtjänar sitt straff enligt bestämmelser om särskilt hög säkerhetsnivå.
  • I januari 2013 anmälde Breivik fängelseledningen vid Ila samt dåvarande justitieministern för tortyrliknande förhållanden på grund av långvarig isolering. Breivik hävdade också att han blivit utsatt för psykisk misshandel bland annat genom upprepade kroppsvisitieringar. Anmälan lades ned.
  • 1 juli 2015 lämnade Breivik en stämning mot staten för förhållanden som han avtjänar sitt straff under. Det gäller kriminalvårdens användning av isolering och kontrollen av hans kommunikation.
  • I april 2016 fick Breivik delvis rätt i domen i tingsrätten där man ansåg att norska staten kränkt hans rättigheter.
  • I februari 2017 rivs tingsrättens dom upp av hovrätten som ger norska staten rätt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Breivik stämmer norska staten

Mer i ämnet