Ismael ”El Mayo” Zambada har gjort sig känd som en skarpsinnig organisatör som håller låg profil och undviker den flashiga livsstilen som annars förknippas med knarkbaroner. Men i torsdags greps den mexikanske knarkkungen i El Paso – efter vad som beskrivs som en osannolik operation.
Samtidigt greps Joaquín Guzmán López, en av fyra söner till Joaquin ”El Chapo” Guzmán, Sinaloakartellens andra grundare och mest kända ledare som 2019 dömdes till livstids fängelse i USA.
Lurade kartelledare
De nu fängslade männen är bland den amerikanska regeringens mest eftersökta narkotikahandlare. Utrikesdepartementet hade erbjudit 15 miljoner dollar för information som ledde till Zambadas tillfångatagande, enligt Washington Post.
Utifrån källor till flera amerikanska medier ska ”El Mayo” ha lockats till USA av Guzmán Lopez, som enligt uppgifter övertalat honom att kliva på ett privatplan under förevändning att de skulle titta på mark och hemliga landningsbanor i norra Mexiko. Enligt Wall Street Journal lämnade Guzmán frivilligt över sig, troligtvis i utbyte mot ett lägre straff.
Männen står nu inför flera anklagelser. ”El Mayo” har redan förnekat flera av dem i federal domstol i Texas, skriver New York Times.
Amerikanska myndigheter har enligt Washington Post riktat in sig särskilt på just Sinaloakartellen, som är ”den största försäljaren av fentanyl i USA”, enligt Anne Milgram, chef för den federala narkotikamyndigheten (DEA).
Drogvåldet tros öka
Den syntetiska opioiden har orsakat den dödligaste drogepidemin i USA:s historia. Men fängslandet av männen väntas ändå inte påverka flödet nämnvärt då drogkartellen har en rad möjliga efterträdare som står redo att ta över verksamheten, bland dem El Chapos äldste son Iván. Tillverkningen av fentanyl tros dessutom vara utspridd på flera småskaliga producenter.
”'Kingpin-strategin', som fokuserar på att fälla enskilda kartelledare, är sällan framgångsrik, säger Mike Virgil, tidigare narkotikapolis vid DEA, till BBC.
Han och många andra tror nu att gripandet kan leda till interna konflikter och en ny våldsvåg. Mexikos regering har redan placerat ut 200 personer ur sina specialstyrkor på gatorna i Culiacán, delstatshuvudstaden i Sinaloa, rapporterar nyhetsbyrån AP.
