Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) tar under tisdagen emot en utredning om särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation.
– I förra veckan påmindes vi återigen om vilken typ av hänsynslös brottslighet det här rör sig om, då det var årsdag för terrordådet på Drottninggatan, säger Johansson.
Utredaren Mikael Forsgren, lagman vid Umeå tingsrätt, säger att en kriminalisering av deltagande är nödvändigt.
– Terrorism är ett av de mest konkreta hoten vi har i dag mot samhället, det har vi sett alldeles för många exempel på i vår omedelbara närhet, säger Forsgren.
Täpper igen
Även de personer som finns runtomkring attentatsmännen bidrar på ett indirekt sätt så att terrordåd kan utföras, och här finns i Sverige i dag en straffri zon som bör täppas igen, säger han.
– Det handlar inte om att sänka beviskraven för terroristbrott, utan det handlar om att straffbelägga något som i dag är inte straffbart, säger Forsgren.
Förslaget är att det införs införs en ny bestämmelse som uttryckligen förbjuder deltagande i verksamheter i terroristorganisationer.
– I princip varje handling som sker inom ramen för en terroristorganisations verksamhet omfattas, säger han.
Det räcker dock inte att exempelvis befinna sig på en viss plats eller uttrycka en åsikt, utan det krävs någon form av handlande, och att det har en konkret koppling till organisationen.
Finns undantag
Gärningen behöver dock inte ta sikte på ett specifikt terroristbrott.
– Det kan handla om allt ifrån att sköta hemsidor, organisera möten, resa tält, sköta bostadsförmedling, eller utbilda i saker som inte direkt tar sikte på terrorism, säger han.
Det är dock krav på att handlingen objektivt sett ska vara ägnad att främja och stärka terroristorganisationen.
Det finns dock undantag. Om en gärning är ”försvarlig” ska den inte utgöra brott. Det kan exempelvis handla om en journalist som tar sig in i organisationen under täckmantel, eller då sjukvård bedrivs.
– Där kan det också bli aktuellt att tillämpa det här undantaget, säger Forsgren.