Efter torsdagens toppmöte i Bryssel är alla 27 EU-länder överens om en ny upprustningsplan för Europa.

Planen presenterades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tidigare i veckan och består av fem huvudpunkter som tillsammans ska frigöra 800 miljarder euro, motsvarande 8,8 biljoner kronor, till det europeiska försvaret.

I grunden handlar det om att göra undantag från EU:s skuldregler, något som innebär att länder som Italien, Grekland och Frankrike med hög statsskuld inte behöver förhålla sig till de vanliga skuldreglerna – utan kan satsa på sitt försvar.

– För Sveriges del så innebär inte lättnader på skuldregler särskilt mycket eftersom vi har en låg statsskuld och har haft balanserade finanser, säger August Danielson, forskare i statsvetenskap.

Ökad belåning

150 miljarder euro väntas komma från ett gemensamt lån som kommissionen lånar ut till medlemsländerna.

– 650 miljarder kommer från medlemsstaterna själva genom ökade utgifter, förslagsvis 1,5 procent av BNP. I praktiken innebär det här också ökad belåning fast på nationell nivå, säger Danielson.

Det är inte bestämt vad pengarna ska gå till, men Danielson säger att de dels kommer användas till att öka militärt men också för att investera i områden som är för kostsamma för enskilda länder:

– Luftförsvar, artillerisystem och olika former av drönare som potentiella förmågor som de här pengarna skulle kunna användas till.

Ungern vill inte fortsätta stödja Ukraina

Alla medlemsländer förutom Ungern skrev också under ett uttalande om ett fortsatt starkt stöd till Ukraina.

Statsminister Ulf Kristersson säger efter beskedet att han är bekymrad, men inte förvånad.

– Där är 26 stater eniga och en oenig. Det har varit uppenbart att det går i den här riktningen och det är inte första gången vi inte enats med Ungern. Det är klart att det är frustrerande, säger Kristersson till SVT.