Den nya säkerhetspakten mellan USA, Storbritannien och Australien som presenterades på torsdagen kom som en överraskning för många. Inte minst för Frankrike, vars avtal med Australien om att leverera ubåtar till ett värde motsvarande 350 miljarder kronor inte blir av.
Istället kommer nu USA att ge Australien tillgång till teknik för att bygga kärnenergidrivna ubåtar.
– Tekniken bakom atomubåtar har USA bara delat med sig till ett land tidigare, Storbitannien. Men amerikanarna är uppenbarligen inte beredda att dela tekniken med Frankrike, och det här är en stämpel på att Frankrike inte är lika centralt för USA:s säkerhet som Storbritannien och Australien är, säger Jan Hallenberg.
USA:s äldsta allierade
Reaktionerna från franskt håll efter beskedet har var starka. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian kallade agerandet för ”en dolkstöt i ryggen”. På fredagen tog president Emmanuel Macron beslutet att kalla hem sina ambassadörer i både USA och Australien.
– Frankrike är den äldsta allierade som USA har, sedan 1780-talet, och de tycker det här är ett svek. Att ett västerländskt land drar tillbaka en ambassadör från Washington vet jag inte om det har hänt över huvud taget i modern tid. Det visar hur upprörda fransmännen är, säger Jan Hallenberg.
– Samtidigt demonstrerar det också EU:s oförmåga i militär strategi, fortsätter Hallenberg.
En tvärvändning från Australien
Från kinesiskt håll har man kallat den nya pakten och upprustningen föråldrad ”kalla kriget-mentalitet”. Men att USA delar med sig av tekniken att bygga atomubåtar till ytterligare en allierad visar att man tar hotet från Kina på allvar, menar Jan Hallenberg. Pakten och ubåtsavtalet innebär även en tvärvändning från Australien.
– Premiärminister Scott Morrison har tidigare sagt att det inte finns någon anledning att välja mellan USA och Kina. Nu agerar han precis tvärtom, trots att Australiens största handelspartner är Kina, säger Jan Hallenberg.
