Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kommer att föreslå för regeringen att Ronen Bar, chef för landets inre säkerhetstjänst Shin Bet, får lämna sin tjänst.

Beslutet kommer efter ett bråk mellan de båda männen om vem som bär det större ansvaret för att Hamas terrorattacker den 7 oktober 2023 kunde genomföras.

Säkerhetstjänsten publicerade nyligen en rapport där man medgav ansvar för underrättelsemisslyckandet. Men rapporten kritiserade även Netanyahu och dennes politik.

Israel vill fortsätta fredssamtalen med Hamas enligt ett förslag som lagts fram av USA:s Mellanösternsändebud Steve Witkoff. Witkoffs förslag innebär att Hamas släpper 11 av de levande i gisslan och hälften av de döda.

Hamas har sagt att de går med på att släppa en person från gisslan, en amerikansk medborgare, samt fyra av de döda under förutsättning att parterna går vidare till den andra fasen.  
Den första fasen av vapenvilan gick ut den 2 mars men har förlängts.

Den andra fasen innebär att de återstående i gisslan släpps, att Israels militär drar sig tillbaka från platser i Gaza samt att förhandlingar inleds om en permanent fred.

Enligt Gazas hälsomyndighet har minst nio palestinier dödats och flera personer skadats allvarligt en israelisk drönarattack i staden Beit Lahiya i norra Gaza. Minst tre av de döda var journalister, enligt palestinska medier.

Reuters rapporterar att attacken riktades mot ett team från den brittiska hjälporganisationen Al-Khair Foundation som färdades i bil. De döda och skadade ska ha varit hjälparbetare samt lokala journalister och fotografer som dokumenterade deras arbete i Gaza.

Israels militär säger i ett uttalande att attacken var inriktad på "två terrorister som manövrerade en drönare", rapporterar Times of Israel.

Hamas uppgav på fredagen att man kommer att släppa en israelisk-amerikansk soldat ur gisslan samt lämna över fyra kroppar.

Vita huset anklagar nu den terrorstämplade gruppen för att ha kommit med krav bakom kulisserna och för att motarbeta en uppgörelse.

USA:s Mellanösternsändebud Steve Witkoff menar att Hamas uttalande är "oärligt" och kräver att den 20-årige soldaten omedelbart ska släppas. Han antyder också att det finns en deadline för gisslanuppgörelsen, enligt The Times of Israel.

– Hamas gör en felbedömning att tiden är på deras sida. Det är den inte. Hamas är väl medvetna om tidsfristen och bör veta att vi kommer att svara i enlighet med detta om tidsfristen går ut, säger Witkoff.

(SVT/TT)

För första gången på nästan ett år har UD hjälpt svenskar att lämna Gaza. Det bekräftar man för Svenska Dagbladet.

"Sex svenskar lämnade Gaza via gränsövergången Kerem Shalom den 12 mars", skriver UD i ett mejl till SvD.

Senast svenskar lyckades lämna Gaza med UD:s hjälp var i maj förra året, samma månad som Kerem Shalom (gränsövergången mellan Gaza och Egypten) stängdes. Vissa har dock tagit sig ut ur Gaza utan konsulär hjälp.

Cirka 600 svenskar har lyckats lämna Gaza sedan kriget inleddes efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Det är osäkert hur många svenskar som är kvar i Gaza, men det antas handla om ett 50-tal.

Hamas meddelade på fredagen att man kommer att släppa en man ur gisslan. Det rör sig om en israelisk-amerikansk soldat, enligt ett uttalande från den terrorstämplade gruppen.

Hamas meddelade även att man kommer att lämna över fyra kroppar. I likhet med den soldat som ska släppas har dessa fyra dubbelt medborgarskap.

Dessutom förklarade Hamas att man ställer sig positivt till att återuppta förhandlingarna med Israel om vapenvilans andra fas efter det att man kontaktats av amerikanska medlare på torsdagen. Detta förkastas dock av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som menar att Hamas "inte vikt sig en tum". Det rapporterar Haaretz.

WFP, FN:s livsmedelsprogram, har inte lyckats föra in mat i Gaza sedan den 2 mars, enligt Al Jazeera. Anledningen är att Israel har stoppat alla möjligheter att föra in humanitärt bistånd i området.

Israels regering stoppar leveranserna eftersom Hamas inte har gått med på att förlänga vapenvilans första fas.

WFP uttrycker även ökad oro över bristen på mat i den ockuperade Västbanken. Matbristen i detta område beror bland annat på att militär aktivitet stör ordningen. Ett försämrat ekonomiskt läge och ökad arbetslöshet på Västbanken har dessutom gjort att matpriserna pressats uppåt. Många familjer uppges inte ha råd att köpa basvaror längre.