Sjuksköterskan Elie Msallem jobbar på akutmottagningen på ett sjukhus i Beirut. Han skulle egentligen jobba natt – men vid klockan 16.00 fick han ett meddelande om att komma in direkt.
– När jag kom fram var det galet. Det var redan fullt på sjukhuset och vi fick börja evakuera patienter som var tillräckligt friska.
Strömmade in skadade
Personalen hade länge förberett och tränat för ett liknande scenario. Det har libanesiska sjukhus gjort ända sedan explosionerna i Beirut 2020, och ännu oftare sedan kriget i Gaza bröt ut.
– Men oavsett hur mycket man förbereder är det svårt att ta emot så många patienter. De som kom in var täckta i blod, folk hade förlorat sina händer och flera kom in utan ögon.
På sjukhuset tog lagret av blod snabbt slut. Det beskriver han som en stoppkloss i räddningsarbetet.
– Vi nådde en kritisk punkt. Man kan inte göra någonting utan blod.
Elie har arbetat på akuten i fem år. Han har aldrig varit med om att så många patienter kommer in på samma gång.
”Vi fick behandla vissa ute på parkeringen”
I tjugo timmar jobbade han utan paus. Sedan hann han bara vara hemma i några timmar innan det kom notiser om nya explosioner.
– Efter tisdagen var sjukhuset helt fullt. Det var redan skadade överallt och vi fick behandla vissa ute på parkeringen. Vi fick komma tillbaka till ytterligare en dag där vi mötte personer utan ögon och personer som skrek och led.
Elie och hans kollegor var då helt slut. De senaste 48 timmarna har de fått amputera många händer och ta bort ögon på de drygt 100 patienterna som sjukhuset tog emot.
– Vi får vänja oss vid en ny verklighet med personer utan händer, säger han.