– Republikens första vätebombsprov har genomförts framgångsrikt klockan 10.00 (klockan 02.30 svensk tid), meddelar Nordkoreas statliga television.
Uttalandet kom två dagar innan diktatorn Kim Jong-Uns födelsedag. Tidigare kom uppgifter om ett jordskalv i samma område som landets anläggning för kärnvapenprov.
Sydkorea ifrågasätter
Skalvet uppmättes av USA:s geologiska myndighet USGS till 5,1. Beskedet fick Sydkoreas försvarsdepartement att skärpa övervakningen av grannen i norr och president Park Geun-Hye kallade landets säkerhetsråd till möte.
Sydkoreas underrättelsetjänst säger till nyhetsbyrån Yonhap News Agency att det som sprängts kan ha varit något annat än en vätebomb. Sydkoreas meteorologtjänst säger sig inte ha uppmätt någon strålning efter den påstådda provsprängningen.
Ledare antydde
Om det stämmer att Nordkorea sprängt en vätebomb så innebär det ett stort forskningssteg i landets kärntekniska program. Landets ledare Kim Jong-Un antydde i början av december att landet har utvecklat en vätebomb, uttalanden som möttes med skepsis i omvärlden. Många andra av Pyongyangs tidigare anspråk gällande sin kärnvapenförmåga har aldrig kunnat verifieras.
Även den här gången uttrycks tvivel.
– Om det varit en riktig vätebomb så skulle magnituden enligt Richter-skalan ha varit hundra gånger större, säger Bruce Bennett, försvarsanalytiker vid Rand Corporation, till AFP.
Fjärde atomprovet
En vätebomb bygger på fusion i en kedjereaktion som resulterar i en långt kraftigare detonation än det man brukar kalla atombomber, som bygger på fission. Men enligt Nordkoreas besked rörde det sig om en ”miniatyrladdning”.
Nordkorea genomförde atomprovsprängningar 2006, 2009 och 2013. Vid samtliga tre tillfällen skedde det vid anläggningen Punggye-Ri, i området där skalvet nu har registrerats.
Om en ny provsprängning bekräftas kan det komma att resultera i skärpning av de internationella sanktioner som införts mot Pyongyang-regimen efter tidigare provsprängningar och robottester.
Fakta: Vätebomber
Vätebomber kallas även H-bomber eller termonukleära vapen. De är kraftigare än atombomber, den andra typen av kärnvapen.
En vätebomb bygger på fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor, i motsats till atombomb som bygger på fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor.
Den ungersk-amerikanske fysikern Edward Teller räknas som vätebombens fader. Han deltog i utvecklingen av den första atombomben i USA 1941-46 och utsågs 1950 till ledare för vätebombsprogrammet.
1952 testade USA den första vätebomben i Stilla havet.
Källa: Nationalencyklopedin