Som kardinal Joseph Ratzinger var han känd som en hårdför religiös ”torped” åt den sittande påven Johannes Paulus II. Alla liberala krafter i kyrkan föreföll vara hans fiende. Han förföljde dem skoningslöst. Han var en av katolska kyrkans mäktigaste män.
Kardinalen Ratzingers främsta uppgift var att beivra alla avvikelser från den rena katolska läran så som den konservative påven Johannes Paulus II ville ha den.
Han utförde detta som ledare 1981-2005 för den så kallade Troskongregationen (som efterträdde den beryktade inkvisitionen). 2005 valdes han till påve. Antityska smädeord förekom: Han kallades både Pansarkardinalen och Guds rottweiler, berättar TT.
Hitlerjugend
Detta var Ratzingers rykte när han till mångas förvåning utsågs till påve. Och som sagt – vi fick den märkliga situationen att en före detta medlem i Hitlerjugend blivit påve. Men han hävdade att han blivit tvingad till det och inte var nazist. Han deserterade våren 1945.
En av påveskandalerna var när han citerade muslimska siffra så att profeten Muhammed kunde bindas till våld. Han stötte sig också vid en del tillfällen med protestanter och judar..
Många av skandalerna som drabbade Vatikanen under hans tid hade troligen med medievärlden att göra och att Vatikanen inte hade förutsättningar att manövrera i denna värld.
Hård press
Benedictus XVI har arbetat under hård press som påve. Samhället har förändrats på ett sätt som inte har överensstämt med hans egen konservativa syn. Det har lett till att fler i den katolska kyrkan – särskilt i hans hemland Tyskland – har stått skeptiska.
Att det är så lätt att förknippa honom just med skandaler beror naturligtvis också på den nya medievärlden, en värld som nog legat långt från det andliga och intellektuella värld som var kardinalen Ratzingers.
Sexuella övergrepp
En rad skandaler som rör sexuella övergrepp under katolska kyrkans tak har inte påbättrat kyrkans rykte under Benedictus. En del av de skandaler som upptäcktes i Tyskland hade han redan handskats med som chef för Troskongregationen.
Men kritikerna menar att han inte ingrep med kraft under sin tid som kardinal Ratzinger. Till och med hans egen bror drogs in i härvan – inte i fråga om sexuellt missbruk men väl att han agat små barn – utan att bestraffas. Han vidtog åtgärder senare, som påve, men intrycket var att katolska kyrkan i hög grad försökte skydda de kyrkomän som var inblandade.
Påven var redan som kardinal Ratzinger emot liberaliseringsförsök inom kyrkan, som att till exempel häva celibatet (att prästerna ska leva ogifta). I ett av hans senare uttalanden menade han att bruk av kondomer kan bidra till spridning av aids.
Har läckt som aldrig förr
Det är tydligt att påven inte heller har lyckats att hålla samman kyrkan adminstrativt. Det har läckts från Vatikanen som aldrig förr. Och bilden av spelet bakom kulisserna har varit förskräckande och pinsamt.
Påvens butler har kunnat läcka material till italienska medier som visar på korruption och misskötsel,
Vatikleaks kan ha varit en av de faktorer som mest försvagat påven, förutom sexskandalerna.
Förra våren publicerades en brevväxling mellan påven och hans personlige sekreterare som visade på intriger och maktspel inom katolska kyrkans ledning.
Till skillnad från föregångaren Johannes Paulus II var han ingen folkkär påve. Han var stel, kanske blyg.
Vem efterträder?
Det som blir intressant nu är vem som kommer att bli ny påve. Kommer man att fortsätta att tillsätta européer eller kommer nu andra kontinenter in i världsbilden?
Den här gången kommer vi troligen att snabbt få veta vem som blir ny påve. Eftersom påven inte har dött, kommer inte en rad ritualer att tidsmässigt blockera själva valet.
Om vi ska tro Vatileaks blir det alltså gott om utrymme för ett maktspel bakom kulisserna. Kanske kommer en av huvudfrågorna bli om man på nytt ska ha en konservativ påve eller en mera liberal.
Vatikanen citerar påven som säger att han anser att hans avgång inte ska splittra katolska kyrkan. Bakom det uttalandet måste det finnas medvetandet att det faktiskt kan bli så när konservativa och ”liberala” ska enas om en ny påve.
Det sades när kardinal Ratzinger valdes att han bara skulle bli en ”mellanpåve” medan kyrkan tänkte på sin framtid. Nu har kanske det ögonblicket kommit för katolska kyrkan.