För Sverige är rabatt på medlemsavgiften, att hålla nere storleken på långtidsbudgeten och att se till att återhämtningsfonden minskas och i huvudsak består av lån viktigast.
Riksdagen och Löfven vill också att EU-stöd ska villkoras med att medlemslandet lever upp till EU:s grundläggande principer. Vid statsministerns samråd med EU-nämnden tryckte en majoritet av partierna hårt på att det verkligen blir så.
– Det går inte att vika på, sade Löfven.
Enligt statsministern ökar den svenska avgiften till EU med knappt tio miljarder kronor i det som nu ligger på bordet. Det motsvarar en ökning på 23 procent räknat i kronor. Då är den föreslagna rabatten på drygt 8 miljarder per år avräknad.
– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger Löfven.
Löfven i Paris
In i det sista gör de olika länderna försök att påverka varandra. Löfven gjorde visit hos Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris på vägen till Bryssel. Enligt ett skriftligt uttalande från Stefan Löfven var det ett bra samtal.
”Det är fortfarande långt kvar tills vi kan nå en överenskommelse i EU. Vi vill båda se en stark koppling mellan budgeten och respekten för rättsstatens principer och att klimatinsatser ska stå i fokus för investeringar”, säger Löfven.
Pengarna i fonden ska EU-kommissionen låna upp och EU-länderna gemensamt betala av under lång tid. Enligt Stefan Löfven motsvarar Sveriges del av upplåningen 190 miljarder kronor.
Fakta: Coronastödet och långtidsbudgeten
EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU:s permanente rådsordförande vill göra det från år 2026, bland annat med hjälp av intäkter från en gemensam plastavgift, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna samt en ny avgift för multinationella nätjättar.
När det gäller EU:s nästa långtidsbudget för åren 2021—27 har kommissionen föreslagit en summa på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. Permanente rådsordföranden föreslår i sin tur en kompromiss som landar på 1 074 miljarder. I förslagen ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.
Källa: Europeiska rådet.