Svenska Hok-Gwan Au har bott i Hongkong i sju år och arbetar just nu på IT-avdelningen på ett stort svenskt företag i staden. Hon har själv inte närvarat vid de massiva demonstrationer som de senaste månaderna lockat hundratusentals Hongkongbor ut på gator och torg, men har följt händelserna genom nyheterna.
– Jag känner att protesterna är nödvändiga och jag stödjer dem. Det är intressant att se att så många är engagerade, men utifrån det jag har sett på nyheterna tycker jag samtidigt att det är väldigt synd och ledsamt och jag hoppas att det inte kommer forsätta vara lika våldsamt.
”Dagen har varit kaotisk”
Även Hok-Gwan blev drabbad av måndagens trafikstörningar, då hennes planerade flyg till Seoul, som skulle gå under eftermiddagen, flyttades fram en dag.
– Man kan väl beskriva det som att dagen har varit kaotisk. Tunnelbanan har inte fungerat som vanligt och vissa stationer har stängts. Även i biltrafiken har människor försökt blockera filer för att hindra trafiken. Medan många har jobbstrejkat, har andra som faktiskt försökt ta sig till jobbet behövt vända tillbaka då trafiken inte fungerat. Det är en blandning av att stan och det kommersiella är lite dött, då många butiker har haft stängt. Själv har jag mest varit hemma för ingenting har fungerat som det ska ute, säger Hok-Gwan.
Hur har det varit att bo i Hongkong under den här perioden?
– I det dagliga är det inget som jag har märkt av eller har störts av på något sätt, då mycket har skett under helgerna. Men det är absolut något som det pratas om varje dag då alla följer nyheterna väldigt noggrannt.
En uthållighetstävling
När tror du att protesterna kommer upphöra?
– Det är som att det är någon slags uthållighetstävling. Det här kommer nog inte sluta förrän myndigheterna ger ett klart svar och en respons på de krav som demonstranterna har ställt. Men det är svårt att veta hur länge detta kommer hålla på då myndigheterna har hållit ut ganska länge. Till exempel så träffade Hongkongs ledare Carrie Lam pressen för första gången på två veckor i dag.
Hur tror du att humöret är bland de som deltagit i demonstrationerna sedan start?
– Jag hoppas ju att de orkar. Men jag ser också en risk i att ju längre som det här fortgår, och myndigheterna inte ger något svar, desto mer desperata blir de och då kan det också bli våldsamt.
Desperation och hopplöshet bland demonstranterna
Hok-Gwan menar att läget bland demonstranterna kan vara pressat på grund av en känsla av desperation och hopplöshet då man står mellan att tänka att ”vi vet inte vad vi ska göra” och att ”vill vi verkligen att det här ska bli värre? Vem kommer det att gynna?”.
– Fortsätter vi att demonstrera så kanske folk börjar hata oss istället. Men om vi inte gör något drastiskt så kommer vi inte kunna tvinga myndigheterna att ge oss några svar och ta sitt ansvar. Ju mer tid som går, desto svårare blir det att fortsätta tror jag, för att det inte finns så många val längre, säger hon.