Det är tidig morgon på Ørland flygbas i närheten av Trondheim. In i det sista har vi väntat på klartecken för avgång med ett av Natos övervaknings- och stridsledningsflygplan AWACS.
Vi ska ut på ett sex timmars uppdrag någonstans längs norska västkusten. Vi är de enda journalisterna och svenskarna ombord bland militärerna och vi ska få följa med på en del av Cold Response-övningen.
Cold Response är en skarp vinterövning för Natos medlemsländer och partners där deltagarna får agera utifrån ett fiktivt scenario om en internationell krissituation. Sammanlagt 15.000 soldater från 14 Natoländer och partners deltar. Sverige har skickat 2.000 soldater.
Kritiserades efter Herkuleskrasch
Övningen, som hölls första gången år 2006, hamnade i blåsväder när ett Herkulesplan 2012 flög rakt in i en fjällvägg i Kebnekajse och fem personer dog. Haverikommissionen menade att såväl flygledningen som det norska Luftforsvaret brustit i hanteringen.
Nato beskriver själva övningen som en förtroendeskapande åtgärd.
– Vi har bjudit in den ryska militären för att visa vad vi gör. Ett slags förtroendeskapande åtgärd, vi visar vad vi kan göra. Det är ett ganska kraftfullt budskap, säger Major Johannes Glowka, talesperson för Natos AWACS.
Ökar inte såna här övningar spänningen?
– Nej, inte som jag ser det. Spänningen skulle kunna öka om vi övad i hemlighet, därför gör vi det öppet.
Till 10.000 meter
Vi lyfter långsamt upp till mellan 9.000 och 10.000 meter. Det är en märklig känsla att flyga i ett stort jetplan nästan helt utan fönster. Frånsett fönstren i cockpit är övriga delar av AWACS-flygplanet täckt för att skydda den avancerade spaningsutrustningen.
Johannes Glowka bekräftar att AWACS var med och upptäckte när ryskt bombflyg övade anfall mot Sverige påsken 2013. Då hade inte svenskt stridsflyg beredskap. Det var Nato som skickade upp stridsflyg från Litauen för att möta de ryska planen.
– Vi var inblandade i flertalet upptäckter av ökad rysk närvaro och aktivitet, ja, säger han på en direkt fråga om upptäckten av de ryska bombplanen.
Leder Natos stridsflyg från luften
Nato har totalt 16 så kallade AWACS-flygplan. Det är ombyggda Boeing 707. Besättningen på 23 män och kvinnor kommer från Tyskland, Norge, USA, Nederländerna, Belgien, Ungern och Italien. De sköter övervakning och stridsledning.
Planet vi är ombord på övar att leda de allierades stridsflyg när de i en motattack ska slå ut en fiendes militära flygplats. Även amerikanska bombplan av typen B52 deltar i övningen.
Svenskt stridsflyg är inte direkt inblandade i övningsscenariot enligt Nato. Däremot svenskt transportflyg och helikoptrar.
Kan övervaka två tredjedelar av Sverige
Högst upp på planet finns en enorm radarantenn som håller koll på mål i luften, till sjöss och på land.
Planet kan övervaka en radie av omkring 40 mil. Det handlar både om radarspaning och signalspaning. Enligt Natos officiella siffror kan ett plan övervaka en yta lika stor som två tredjedelar av Sverige. Två plan kan tillsammans övervaka minst 60 procent av Europa. Tre plan kan övervaka nästan hela Europa.
Regeringen har utökat tillståndet för överflygningar
Från och med i år har Sveriges regering utökat tillståndet för AWACS att flyga över Sverige. Nu gäller tillståndet ett halvår. Tidigare fick planen bara tillstånd en månad i taget. Men vad är fördelen i så fall?
– Om vi har ett samarbetsavtal och svenskarna får information från oss kan vi förse Sverige med mycket mer detaljerade bilder än markstationerna kan, säger Johannes Glowka.
Efter nästan sex timmar i luften återvänder vi till flygbasen i Ørland. Jag sitter i cockpit under hela landningen. Lugnt och fint går planet ner från 9.000 meter. När vi landar sänker sig skymningen över flygbasen.
Besättningen är lättad när den går av. Uppdraget gick bra. De vann krigsspelet.