Foto: Ulrika Walmark/SVT

Tilos – grekiska ön som välkomnar flyktingar

Uppdaterad
Publicerad

För flyktingar är den grekiska övärlden känt som ett levande inferno med trångbodda läger utan framtidsutsikter. Men det finns en liten grekisk ö som gjort sig känt som ett undantag. SVT Nyheter har besökt Tilos – som kämpar för att flyktingar ska stanna kvar för att hindra ön från att avfolkas.

För turister, inte minst från Skandinavien, är den lilla ön Tilos är känt som ett stillsamt semesterparadis. Lugnet på Tilos är slående i kontrast till turistvimlet på grannöarna Rhodos och Kos.

Men Tilos sticker också ut med sin unika attityd till flyktingmottagande. Medan andra grekiska öar ber myndigheter att få slippa ta hand om flyktingar, så vill Tilos ta emot flyktingar med avsikten att de ska bli en del av ön.

En av dem är Ali, som inte vill avslöja sin identitet av rädsla för den syriska regimen. Han har överlevt 13 kulor i kroppen från Assadregimens soldater innan flykten från Ghouta i Syrien.

– Här på Tilos hälsar människor på oss. En del säger till och med hej på arabiska, trots att de är greker, berättar Ali.

”Nytt blod”

Den lilla ön Tilos har en lång tradition av att gå sin egen väg. Öns förra borgmästare var först i Grekland med att viga homosexuella, innan det ens formellt sett var lagligt.

Det ovanliga beslutet att frivilligt välkomna flyktingar har drivits igenom av den nuvarande borgmästare Maria Kamma, som är partipolitiskt oberoende.

Hon ser det som en chans till nytt blod i kampen mot öns avfolkning. Ön har knappt 500 bofasta året runt, det är en åldrande befolkning på en ö utan fast läkare.

– Vi riskerar på sikt att bli utan invånare, en öde ö. Då lär man sig att uppskatta mänskligheten och dess strävan att överleva, säger Maria Kamma.

Dussintal

Ett dussintal flyktingar bor för tillfället på ön. Till skillnad från andra öar har den lokala turistnäringen valt att ge säsongsarbeten till flyktingar, istället för att tillfälligt anställa arbetskraft från fastlandet.

Nattskiftet på öns enda bageri är Alis levebröd. Han knådar deg och gräddar limpor och kakor. Det gör honom inte rik, men han kan försörja sin familj och det betyder mycket för hans självkänsla.

– Arbetet på bageriet hjälper mig att hålla uppe moralen och att hantera svåra minnen från Syrien, säger Ali till doften av färskt bröd tidigt på morgonen.

Men när turistsäsongen går mot sitt slut blir Ali utan arbete, liksom de andra flyktingarna som jobbar på öns restauranger och hotell. Även många grekiska öbor är utan arbete under vinterhalvåret.

Borgmästare Maria Kamma har försökt starta en verksamhet för att producera getost, som skulle skapa ett dussintal jobb året runt.

FN:s avslag

Ali var tänkt att bli en av de dem skulle fått ett jobb. Men projektet fick nyligen avslag av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Maria Kamma är besviken på både EU och UNHCR:s sätt att hantera flyktingkrisen. Hon menar att stora läger institutionaliserar flyktingarna och kväser deras vilja att bidra med vad de kan.

– Vi måste lära oss att ta vara på det positiva i det som händer omkring oss, säger Maria Kamma.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.