AI-bilder på barn

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför sprids såna här bilder på sociala medier? Se fler exempel och få svaret i videon. Foto: SVT/Faksimil

Tiotusentals AI-bilder på handikappade barn sprids – här är förklaringen bakom fenomenet

Publicerad
SVT Verifierar ·

Ett litet barn sitter i smutsig misär på gatan. Istället för armar och ben har barnet proteser. Ett barn ligger blodig och skrikande i rännstenen medan det äts upp av råttor. Båda bilderna är AI-genererade, och dessa och tusentals liknande sprids nu i sociala medier, främst på Facebook. Varför?

”No one likes the poor”.

”Today is my birthday I hope get some love here”.

SVT Verifierar

Bakom dessa kryptiska fraser lurar tusentals bilder som frossar i sår, amputerade armar, proteser och plågade små barn med fysiska funktionsnedsättningar, mestadels med indiskt eller afrikanskt utseende.

Bilderna som ackompanjerar fraserna har i ökande takt postats på Facebook, åtminstone sedan början av april 2024. De har i många fall tusentals eller till och med miljoner reaktioner och kommentarer.

Men det är inga riktiga barn – bilderna är sannolikt alla AI-genererade.

Mellan 1 april 2024 och 26 juni 2024 har den exakta frasen ”Today is my birthday I hope get some love here” använts i 23 656 inlägg på Facebook. Inläggen har tillsammans fått över 29 miljoner interaktioner (reaktioner, kommentarer och delningar). Frasen ”No one likes the poor” har under samma period använts i 5336 inlägg, och fått nästan tre miljoner interaktioner. Foto: Crowdtangle

Sedan 2023 har AI-genererat bildinnehåll blivit mycket vanligare i sociala medier-flödena.

I många fall föreställer bilderna relativt realistiska motiv – vackra naturscenerier och tjusiga bostäder – och sprids vidare av sidor som publicerar olika typer av viralt innehåll.

Ur detta har en subgenre av grupper och sidor växt fram på Facebook och Tiktok där man gör sig lustig över äldre människor som lurats av AI-bilder till att skriva ”Så vackert!” och liknande i kommentarsfälten.

Som respons har Meta, som äger Facebook och Instagram, gjort försök att märka ut AI-innehållet, något som stött på en rad problem.

När Meta upptäcker AI-innehåll på Facebook är tanken att det ska stå ”Skapad med AI”. Ett exempel kan ses ovan. Detta är tänkt att förbättra transparensen, men i praktiken är ”Skapad med AI”-beteckningen ovanlig, och i de fall som SVT tittat på saknar barnbilderna markeringen trots att de är AI-genererade . Foto: Faksimil

Sprids från Indien

Sedan våren 2024 har AI-barnen börjat dyka upp i flödena.

Vissa av Facebooksidorna som delar bilderna verkar vilja ge sken av att vara amerikanska. Sidan ”Social Help” ger till exempel sin kontaktinfo till ”Phoenix, Arizona, USA”.

Men tittar man närmare med Metas sidtransparens-verktyg kan man se att sidorna i regel administreras från Indien.

Flera av de sidor SVT har tittat på hanteras av personer som befinner sig i Indien. Det finns undantag. Till exempel sidan ”Help the Veteran Americaa” hanteras av personer i Indonesien. Foto: Faksimil

Proteser och ”poverty porn”

AI-bilderna kan ha flera olika teman.

Vissa av sidorna postar amerikanskt patriotiskt innehåll (till exempel flaggor och militärer), eller religiösa bilder (till exempel Jesus).

Exempel på AI-bilder med patriotiska och religiösa motiv som vissa av sidorna också sprider. Notera att militären har en protes och Jesus har ett stort sår på benet. Foto: Faksimil

Men allt som oftast återkommer fokusen på funktionsnedsättningar, och det som kallas ”poverty porn” – bilder som exploaterar fattigdom och elände för att manipulera fram starka känslor av empati.

Med tiden har flera av sidorna börjat posta allt mer bisarrt och extremt innehåll, barn som skrikandes äts upp av insekter eller vilda djur, barn med stora öppna blodiga sår, eller barn som med slutna ögon flyter upp och ner i vattnet.

Hur fungerar de här sidorna? Är det människor eller botar som styr och kommenterar?

Och varför gör man detta?

Se SVT:s genomgång i videon ovan!

Om experten i videon

Vlada Rozova forskar på AI och tillämpad maskininlärning vid University of Melbourne, och tillsammans med Jake Renzella vid University of New South Wales i Sydney har hon tittat på förekomsten av AI-bilder på Facebook.

Så arbetar vi på SVT Verifierar

SVT Verifierar kombinerar traditionell journalistik med analys av bilder, digitala fotspår och öppna källor för att verifiera uppgifter som sprids och skildra viktiga nyhetshändelser på djupet. Läs mer om hur vi arbetar på SVT Nyheter.

SVT Verifierar

Mer i ämnet