Valet hålls samtidigt som det pågår en kraftmätning mellan mellan USA och den avgående afghanske presidenten Hamid Karzai, som inte får ställa upp till omval enligt författningen.

Motsättningarna med USA rör det avtal som ska förlänga USA:s och övriga främmande länders stationering i Afghanistan efter årsskiftet.

Avtalet är i princip färdigförhandlat men Karzai vill inte underteckna det. Han vill överlåta detta till den nye presidenten. Förhållandet mellan Karzai och USA har under flera år varit spänt.

Svåra förluster

De utländska trupper som ska stanna kvar enligt det eventuella avtalet ska ägna sig åt utbildning av de afghanska säkerhetstrupperna som nu under svåra förluster själva är ansvariga för säkerheten i landet.

Avtalet är ingen het valfråga. Alla de nio kandidater som ställer upp i valet har sagt att de ska underteckna det. Ändå kan man säga att Afghanistan står inför ett vägskäl – med en ny president och ett nytt truppavtal, som samtidigt ställer stora krav på de afghanska säkerhetsstyrkorna.

Talibanerna har hotat med att på alla sätt försvåra valen genom att angripa valförrättare, valobeservatörer och väljare. Det har redan lett till att en del valobservatörer har dragit sig ur – och man riskerar att få ett lågt valdeltagande.

Störas kraftigt

Särskilt i de södra och östra delarna där talibanerna  (och den största etniska gruppen, pashtunerna) är starka kan man räkna med att valprocessen kommer att störas kraftigt.

I första valomgången räknar man inte med att någon får egen majoritet, vilket innebär att de två kandidater som får mest röster går vidare till en andra omgång.

Ett problem är ”spökrösterna” som förvrider hela valresultatet. 12 miljoner är röstberättigade men det kan finnas röstkort för omkring 20 miljoner människor i omlopp. Bland annat detta kan leda till att det dröjer innan valgranskningskommissionen kan avgöra vem som har vunnit.

Anklagas för krigsförbrytelser

Ett problem är att flera av kandidaterna är lierade med krigsherrar som anklagas för krigsförbrytelser. En annan märklig omständighet är att inga av kandidaterna egentligen presenterat något program för sin tid som president.

Utgången av valet beror på kandidaternas etniska tillhörighet. I Afghanistan tillhör cirka 42 procent den etniska gruppen pashtuner medan 27 procent är tadzjiker.

I Afghanistan utförs för första gången opinionsmätningar som dock anses opålitliga.

Tre kandidater nämns ofta som de som kan konkurrera med varandra inför den andra valomgången. Ingen av dem väntas få över 50 procent i första valomgången.

Favoriten Abdullah

En av favoriterna är förre utrikesministern (2001-2005) Abdullah Abdullah. Han är pashtun men förknippas ändå i hög grad med tadzjikerna eftersom han var nära allierad med den tadzjikiske ledaren Massoud, som år 2001 i den så kallade Nordalliansen bidrog till att störta talibanerna.

Det har länge ansetts att han blir en av de två som går vidare till andra omgången.

En av dem som slåss om att bli den andre som får ställa upp mot Abdullah är den förre finansmininstern Ashraf Ghani Ahmadzai.

Han är lierad med den beryktade uzbekiske krigsherren Dostum. Han är utbildad i USA och är pashtun. Han talar om fredssamtal med talibanerna eftersom det är omöjligt att tänka bort dem ur samhället.

En annan möjlig konkurrent till Abdullah anses av många bedömare vara Zalmai Rassoul, som också ses som den sittande presidentens favorit. Rassoul har varit Karzais säkerhetsrådgivare och utrikesminister (2010-2013). Han har dessutom en kvinna, Habiba Sarobi, som vicepresidentkandidat.

Kvinnornas deltagande i valkampanjen anses ha ökat, men fortfarande är bara 35 procent av de registrerade väljarna kvinnor. För dem som kämpar för kvinnornas jämställdhet har det till exempel varit en besvikelse att den sittande presidenten Karzai inte upptätt offentligt med sin fru.

Ex-presidenten granne med presidenten

I de rykten som cirkulerar finns också spekulationer om att Karzai på något sätt skulle försöka få till stånd en allians mellan Abdullah och Rassoul.

En sak vet man säkert. Vem som än blir president så får han den avgångne Hamid Karzai som granne eftersom han ska bo i ett nyrenoverat hus som ligger på presidentpalatsets tomt.