Avtalet blev en klassisk kompromiss där ingen blev nöjd. Det säger Mattias Frumerie som var Sveriges chefsförhandlare på plats vid COP29 i SVT:s direktsändning.

Han påpekar att uppdelningen mellan givare och mottagare av klimatbistånd baseras på världsekonomin på 90-talet.

– Sedan dess har väldigt mycket hänt. Därför var det centralt för oss i EU att vi skulle få en överenskommelse som gör att fler länder uppmanas att bidra.

Vad innebär avtalet för Sverige?

– Om man tittar på klimatfinansiering så ser inte jag att det blir någon större förändring för vår del, säger Mattias Frumerie.

Se hela sändningen här .

Det kommer mer kritik mot klubbade avtalet om klimatbistånd.

– Vi kommer sannolikt inte att nå målet om 1,5 grader baserat på den väldigt låga graden av finansiering från den utvecklade världen. Det betyder död, det betyder misär för våra länder, sa Juan Carlos Monterrey Gómez, representant från Panama, enligt AP.

Evans Njewa som representerar gruppen för de fattigaste länderna på COP-mötet sa att "avtalet, från vårt perspektiv, inte är att betrakta som ambitiöst".

Men USA:s president Joe Biden kallade överenskommelsen "ambitiös" och EU:s klimatchef Wopke Hoekstra benämnde det som en "ny era" för klimatfinansieringen.

Beslutet mötte snabbt kritik efter att det klubbades igenom. Indiens delegation sade direkt efter att landet inte accepterar målet i dess nuvarande form.

– Det är för lite! Det täcker inte fattiga länders behov.

Det indiska missnöjet fylldes i av både Bolivia och Nigeria.

– Vi går in i en era där var och en får klara sig själv. Det är inte klimaträttvisa, säger Bolivias delegation.

Rika länder föreslås betala minst 300 miljarder dollar om året till fattiga länder i klimatbistånd vid år 2035, enligt ett nytt utkast i Baku, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Nyhetsbyrån har rapporterat att EU, USA och andra rika länder skulle stödja målet på 300 miljarder i ett försök att bryta toppmötets dödläge.

Fattiga länder har tidigare krävt 1 300 miljarder dollar årligen och menat att den föreslagna summan är otillräcklig.

"Nu är det riktigt spännande", säger reporter Julia Lindvall, på plats i Baku.

COP29-länderna har enats om regler för en global marknad för koldioxidkrediter, rapporterar Reuters.

Därmed är sista pusselbiten i artikel 6 i Parisavtalet lagd – nio år efter förhandlingarna startade.

Koldioxidkrediter kan skapas genom olika projekt, såsom vindkraftparker eller trädplantering, i fattigare länder. De får i sin tur en kredit för varje ton utsläpp de minskar eller suger ut ur atmosfären. Krediter företag eller länder kan köpa för att hjälpa till att nå sina klimatmål.

– Sverige är mycket glada över att artikel 6 nu har antagits i plenarsessionen. Vi ser nu fram emot att verkställa våra samarbetsavtal, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Enligt uppgifter från Panamas förhandlare Monterrey Gomez, som citeras av tidskriften Time, har de fattigaste länderna och önationerna backat från kravet på 1300 miljarder dollar i klimatpengar per år fram till 2035 och nu istället föreslagit 500 miljarder till 2030.

Den rika världens bud är 300 miljarder, enligt nyhetsbyrån AP. Den summan har förkastats av förhandlarna från de fattiga länderna.

Vad händer om länderna inte kommer överens? SVT:s reporter Julia Lindvall är på plats på COP29 och svarar i videon ovan.

Ett dygn försenat verkar målet vara långt borta. Ordföranden för COP29 Mukhtar Babajev uppmanade alla länder i plenum att öka ansträngningen att nå ett avtal.

- Nu är vi på upploppet. Jag ber er att komma samman för att komma över de sista klyftorna. Jag vet att ingen vill åka härifrån utan ett avtal, sa han.