Värdlandet för FN:s klimattoppmöte Azerbajdzjan berömmer sig själv för ny klimatvänlig energi – men fortsätter storsatsa på fossilutvinning och tolererar ingen kritik.
– Det är inte vårt fel att vi har olja, det är en gudagåva, och den kommer att behövas i många år, har presidenten Ilham Alijev sagt inför COP29.
90 procent av Azerbadjzjans exportinkomster kommer från utvinningen av olja och gas, och den klimatskadliga fossilutvinningen utgör hela 60 procent av landets totala inkomster.
Även om presidenten nu har lovat mer gröna investeringar i sol- och vindkraft, så lovar han samtidigt att kraftigt utöka produktionen av gas de närmaste åren, främst till länder i Europa.
”Det här är greenwashing”
Azerbajdzjan hör också till de få länder som har försvagat sina klimatmål, enligt Climate Action Trackers granskning inför COP29.
– Det här är helt klart greenwashing, säger journalisten Rasmus Canbäck, som har granskat korruptionen och bristen på mänskliga rättigheter. Han har svartlistats av den auktoritära regimen.
Azerbajdzjan är en av världens mest auktoritära regimer, där familjen Alijev har styrt landet i över 30 år. Den som kritiserar regimen får ofta betala ett högt pris.
– Man skulle kunna tro att ett sånt här klimattoppmöte skulle bromsa förföljelsen av oliktänkande, men det har blivit tvärtom. Sen utnämningen av värdland för COP29 så har minst 30 politiska fångar gripits i landet, säger Rasmus Canbäck.
Oljeindustrins kritiker fängslas
Människorättsadvokaten Zhala Bayramova bor i Sverige, men hemma i Azerbajdzjan är pappa Gubad Ibadoghlu fängslad sen över ett år tillbaka till följd av sin kritik mot olje- och gasindustrin. Hans hälsa har försämrats under året och det pågår försök att få honom fri.
– Vi kan inte sluta nu eftersom min pappa riskerar att dö. Det enda som kan få honom att överleva är internationella påtryckningar för en frigivning.
AZERBAJDZJAN – VÄRD FÖR FN:s KLIMATTOPPMÖTE
Tidigare sovjetrepubliken Azerbajdzjan är ett olje- och gasrikt land vid Kaspiska havet med drygt 10 miljoner invånare. 1993 tog förre kommunistledaren Heydar Aliyev makten och hans familj har styrt Azerbajdzjan som en diktatur, i dag är sonen Ilham Aliyev president.
Landet är beroende av inkomsterna från olje- och gasfyndigheter, vilka har lyft många invånare från fattigdom. Samtidigt är samhället svårt korrumperat och regimkritiker och journalister från oberoende medier förföljs och fängslas.
Inför COP29 i huvudstaden Baku 11-22 november rapporterar lokala medborgarrättsorganisationer att attackerna mot klimataktivister och oberoende medier har ökat.
En konflikt med grannlandet Armenien om området Nagorno-Karabach har pågått i över 30 år och blossade upp igen förra året, då Azerbajdzjan återtog kontrollen över området, och över 100 000 armenier tvingades fly.
Källa: Utrikespolitiska institutets landguide, Amnesty och Världsbanken.
VAD STÅR COP29 FÖR?
COP29 är en förkortning för Conference of the Parties, och är ett samlingsnamn för det årliga klimattoppmöte som hålls med de länder som undertecknat FN:s klimatkonvention. Konventionen antogs 1992 och årliga möten har hållits sedan 1995. Årets möte, som hålls i Baku i Azerbajdzjan, är det 29:e i raden.
I år är tyngdpunkten finansiering. En expertgrupp har pekat på att behoven vid 2030 kommer att vara enorma; 2400 miljarder dollar om året till anpassning, omställning och klimatskador. Det är fyra gånger mer som vad som satsas idag.
Tre områden pekas ut som extra viktiga:
-Klimatbiståndet. Ett nytt mål för den rika världens bidrag till en klimatbiståndsfond ska sättas. Det ska uppnås till 2035. Kraven från fattiga länder är minst 1000 miljarder dollar om året.
-Klimatanpassningen. Öka takten när det gäller finansiering och teknikutveckling för att mildra effekterna av den globala uppvärmningen.
-Klimatskadefonden. Finansiering av nödhjälp och återuppbyggnad under och efter naturkatastrofer.