Målet för klimatmötet i Baku i Azerbajdzjan var att komma överens om ett nytt mål för klimatfinansiering till 2035. Dagens mål på 100 miljarder dollar om året beslutades 2009, och kravet från fattiga länder har varit minst 1 000-1 400 miljarder dollar.
Sent på lördagen beslutade länderna att anta ett förslag som säger att rika länder ska betala 300 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering till fattiga länder vid år 2035. Pengarna ska komma från alla möjliga håll, utan en viss summa statligt bistånd som fattiga länder önskat. Privata investeringar ska ”mobiliseras”, vilket kritiseras för att det är osäkert att det faktiskt sker.
Beslutet mötte snabbt kritik efter att det klubbades igenom. Indiens delegation protesterade mot att beslutet skyndats på och deras kritik ignorerats. Även nivån sågades.
– Det är för lite! Det täcker inte fattiga länders behov, sa chefsförhandlaren.
”Förolämpning”
Det indiska missnöjet fylldes i av både Bolivia och Nigeria.
– Vi går in i en era där var och en får klara sig själv. Det är inte klimaträttvisa, säger Bolivias delegation.
– Om vi går hem med 300 är det en förolämpning. Det är ett skämt och det ska vi klappa händerna för? Vi accepterar inte det! sa Nigerias delegation.
Även från Panamas representant kom med frän kritik:
– Vi kommer sannolikt inte att nå målet om 1,5 grader baserat på den väldigt låga graden av finansiering från den utvecklade världen. Det betyder död, det betyder misär för våra länder, sa Juan Carlos Monterrey Gómez enligt AP.
Biden: ”Ambitiöst mål”
Men de rika länderna var nöjda. EU:s klimatchef Wopke Hoekstra benämnde det som en ”ny era” för klimatfinansieringen.
– Att få till ett avtal är exceptionellt. Vi tycker 300 är ambitiöst och realistiskt. Vi stödjer de mest sårbara.
USA:s president Joe Biden kallade målet ”ambitiöst”.
”Vid COP29, delvis tack vare de outtröttliga insatserna från en stark amerikansk delegation, nådde världen en överenskommelse om ett nytt historiskt resultat”, sa han i ett uttalande.
VEM STÅR FÖR KLIMATPENGARNA?
Klimatfinansiering har varit en av de känsligaste frågorna på alla klimatmöten.
Dagens mål på 100 miljarder dollar om året beslutades 2009 i Köpenhamn. Det skulle uppnås till 2020 men nåddes först två år försenat. Det har skapar mycket misstro i förhandlingarna från fattiga länder.
Enligt Parisavtalet ska ett nytt finansieringsmål vara på plats senast 2025 och vara uppnått till 2035.
Enligt artikel 9 i Parisavtalet ska bara de länder som räknades som rika 1992 bidra till målet, medan länder som Kina och Gulfstaterna slipper betala och istället räknas som mottagare.
VAD STÅR COP29 FÖR?
COP29 är en förkortning för Conference of the Parties, och är ett samlingsnamn för det årliga klimattoppmöte som hålls med de länder som undertecknat FN:s klimatkonvention. Konventionen antogs 1992 och årliga möten har hållits sedan 1995. Årets möte, som hålls i Baku i Azerbajdzjan, är det 29:e i raden.
I år är tyngdpunkten finansiering. En expertgrupp har pekat på att behoven vid 2030 kommer att vara enorma; 2400 miljarder dollar om året till anpassning, omställning och klimatskador. Det är fyra gånger mer som vad som satsas idag.
Tre områden pekas ut som extra viktiga:
-Klimatbiståndet. Ett nytt mål för den rika världens bidrag till en klimatbiståndsfond ska sättas. Det ska uppnås till 2035. Kraven från fattiga länder är minst 1000 miljarder dollar om året.
-Klimatanpassningen. Öka takten när det gäller finansiering och teknikutveckling för att mildra effekterna av den globala uppvärmningen.
-Klimatskadefonden. Finansiering av nödhjälp och återuppbyggnad under och efter naturkatastrofer.