Klimatmötet COP29 ska enligt planerna avslutas under fredagen. Förhandlingar om en ny avtalstext har pågått hela natten.
Så här långt har besvikelsen varit stor från flera håll. Förhandlare, delegater och olika ideella organisationer uttryckte under fredagsmorgonen stor frustration över det avtalsutkast som presenterades på torsdagen.
– Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal, sa aktivisten Henat Singh till Reuters.
De viktigaste frågorna är olösta – vem ska vara med och betala för klimatsatsningarna och hur mycket?
– Vi kommer inte acceptera försämringar av avtalen. Förslaget saknar helt framsteg för utsläppsminskningar. Vi behöver se avsevärda förstärkningar för att kunna slutföra diskussioner om finansiering, säger Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
”Känns som att vi pratar till en vägg”
Från samiskt håll har Samerådet varit på plats med fyra personer. En av dem är den nyvalde ordföranden Per Olof Nutti.
Samerådet har arbetat i urfolksgruppen där man tillsammans har jobbat fram en skrivelse till högsta beslutande organet. I skrivelsen har de förklarat hur urfolken ser på klimatförändringarna, vad som har skett i respektive område och man ger också råd över hur man tycker att arbetet borde göras framåt.
Nutti är däremot tveksam till om det arbetet verkligen kommer leda fram till något.
– De lyssnar inte på oss, de lyssnar inte på urfolk. Vi får kämpa och förklara men det känns som att vi pratar till en vägg. De tar inte vara på vad vi säger och de verkar inte heller bry sig om vad som händer runt om i världen, säger han.
”Verkar gå bakåt”
Nutti upplever att klimatarbetet på COP-mötena har börjat ta steg bakåt.
– Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte att det hänt särskilt mycket sedan jag var med senast. Jag tycker att verkar gå bakåt eftersom det stora staterna inte klarar av att komma överens och det är ju A och O.
Mötet ska enligt planerna avslutas under fredagen. Det är dock högst oklart om mötets stora fråga kommer vara löst tills dess. Det handlar om att lösa klimatfinansieringen och gå från dagens mål på 100 miljarder dollar om året från rika länder till tiofalt mer.
Fattiga länder behöver och vill ha 1000 miljarder dollar om året eller mer. för att genomföra klimatmålen. Men än så länge bromsas det av EU, USA och andra rika länder.