Stridsfrågan på COP29: Fattiga länder kräver 1 000 miljarder i klimatbistånd

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt klimatbiståndsmål ska förhandlas på FN:s klimattoppmöte COP29 i november 2024. Det kan landa på svindlande 1 000 miljarder dollar, tio gånger mer än tidigare. Och den stora fajten handlar om att EU och USA vill tvinga Kina att vara med och betala.

– Positionerna är låsta, säger klimatexperten Katherine Brown.

Rika länder som Sverige har just klarat nuvarande mål att betala 100 miljarder dollar om året i klimatbistånd till fattiga länder. På klimatmötet Baku i Azerbajdzjan den 11-22 november ska världsledarna enas om hur mycket rika länder ska betala efter 2035.

På ett ministermöte i Baku i veckan började förhandlingarna – inte bara om summan, utan också om vilka länder som behöver bidra.

– Det finns inte mycket tillit mellan länderna, säger Katherine Brown, expert på klimatfinansiering vid Stockholm Environment Institute (SEI).

Baku blir en ”penga-COP”

Den stora stötestenen gäller Kinas och Saudiarabiens roller. Sedan 1992 räknas de – enligt FN:s klimatkonvention – som fattiga länder som ska ta emot stöd och slippa ge.

EU och USA hävdar att de två länderna inte längre kan betraktas som fattiga och kräver att de är med och betalar. Kina, och andra länder som Indien, Brasilien och Sydafrika, säger dock blankt nej.

– Vi har inte råd att slösa tid på att definiera vem som är skyldig till den globala uppvärmningen eller vem som har orsakat mest miljöskada, säger värdlandets president Ilham Aliyev som uppmanade parterna att samarbeta.

Kina: ”Inte förhandlingsbart”

Men utkast till avtal från parterna som SVT tagit del av visar att det kommer att bli en hård strid i Baku.

Så här skriver länderna:

EU: ”Det gemensamma målet kan bara nås om parter med höga utsläpp och ekonomiska möjligheter bidrar. Därför förväntas de skala upp klimatfinansieringen mot ett gemensamt mål på XX miljarder till 2035.”

I klartext: Kina måste vara med.

USA: Pekar på att nya givare måste till.

”Det är därför helt legitimt, och passande, att se över vilka länder som ger...och det är helt rättvist att lägga till fler givarländer, med tanke på utveckling av ekonomisk verklighet och förmåga.”

I klartext: Kina måste bidra. Saudiarabien nämns inte men ingår enligt USA:s syn, som också är att ”det inte handlar om så många länder”.

KINA: Slår fast att Parisavtalet och ett nytt finansiellt mål bygger på de gamla principerna i Klimatkonventionen, trots ”försök att bryta loss dem”.

”Ett gemensamt, men olika, ansvar är en vägledande princip som inte är förhandlingsbar.”

I klartext: Kina, liksom Gulfstaterna med flera, ska slippa betala. Kravet ska bara gälla länder som räknas som rika sedan tidigare.

VAD STÅR COP29 FÖR?

COP29 är en förkortning för Conference of the Parties, och är ett samlingsnamn för det årliga klimattoppmöte som hålls med de länder som undertecknat FN:s klimatkonvention. Konventionen antogs 1992 och årliga möten har hållits sedan 1995. Årets möte, som hålls i Baku i Azerbajdzjan, är det 29:e i raden.

I år är tyngdpunkten finansiering. En expertgrupp har pekat på att behoven vid 2030 kommer att vara enorma; 2400 miljarder dollar om året till anpassning, omställning och klimatskador. Det är fyra gånger mer som vad som satsas idag.

Tre områden pekas ut som extra viktiga:

-Klimatbiståndet. Ett nytt mål för den rika världens bidrag till en klimatbiståndsfond ska sättas. Det ska uppnås till 2035. Kraven från fattiga länder är minst 1000 miljarder dollar om året.

-Klimatanpassningen. Öka takten när det gäller finansiering och teknikutveckling för att mildra effekterna av den globala uppvärmningen.

-Klimatskadefonden. Finansiering av nödhjälp och återuppbyggnad under och efter naturkatastrofer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmöte COP29

Mer i ämnet