Tredelad bild. Till vänster syns en bild täckt under vatten och räddningsarbetare runt om. Det är en symbol på bilden, med siffrorna ”3,2,1” som indikerar en nedräkning. I mitten av bilden syns SVT:s reporter som berättar något framför en blå bakgrund. Till höger syns en fästing.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Lista: Fem allvarliga hälsohot i Sverige kopplade till klimatförändringarna. Foto: Johan Nilsson/TT, SVT, Aas, Erlend/NTB/TT

Dystra mätningar inför FN:s klimatmöte COP29 i Azerbajdzjan: ”Ökade dödstal är toppen av isberget”

Publicerad

När 2024 års klimattoppmöte COP29 drar igång i Azerbajdzjan, sker det efter en rad rapporter om rekordhög global temperatur. Och det är tydligare än någonsin tidigare hur klimatförändringarna påverkar människors hälsa, visar mätningar som gjorts.

– Ökade dödstal är bara toppen av isberget, säger Marina Romanello, generaldirektör för The Lancet Countdown.

The Lancet Countdown on Health and Climate Change analyserar klimatförändringarnas hot mot människors hälsa och överlevnad världen över. I år har tio av de 15 indikatorer som används för att mäta effekterna av klimatförändringarna nått rekordnivåer.

– Det här är de mest oroande resultaten vi sett, säger Marina Romanello, generaldirektör för The Lancet Countdown.

Klimatmöte COP29

Utomhusträning mer riskfyllt framöver

Under 2023 upplevde 61 procent av världens landyta fler dagar med kraftig nederbörd än på 90-talet, vilket ökade riskerna för översvämningar och spridning av sjukdomar. Samma år utsattes människor för 50 fler dagar med hälsofarliga temperaturer än vad som varit fallet utan klimatförändringar.

Torka drabbade 48 procent av landytan, vilket ledde till att 151 miljoner fler människor upplevde matbrist jämfört med åren 1981–2010. Värmen har också bidragit till 167 procent fler värmerelaterade dödsfall bland personer över 65 år sedan 90-talet.

– Värmen påverkar inte bara dödstal, utan även sjukdomar kopplade till värmeexponering, vår möjlighet att träna utomhus och att jobba, säger Marina Romanello.

Forskarnas budskap: Sluta mata elden

Rapporten riktar skarp kritik mot regeringar och företag som fortsätter subventionera fossila bränslen. Som ett exempel skriver de hur 72 av 82 analyserade länder subventionerade fossila bränslen för 1,4 biljoner amerikanska dollar under 2022, vilket motsvarar mellan tio och 100 procent av de flesta länders hälso- och sjukvårdsbudgetar.

Om resurserna istället investerades i folkhälsa och klimatanpassning skulle lidande minska och ekonomisk lönsamhet öka på lång sikt, menar forskarna.

– De hälsomässiga effekterna på ekonomin är enorma. En frisk arbetskraft och en blomstrande befolkning är bra för ekonomin. Detta måste beaktas för att göra kloka investeringar, säger Marina Romanello.

Vilka är de största klimatrelaterade hälsohoten för den svenska befolkningen? Spela upp klippet för att se listan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmöte COP29

Mer i ämnet