Ingen amerikansk president reser till regionen utan att ha pluggat in kärnfrågorna i den till synes olösliga Mellanösternkonflikten: Säkerhet, gränser, bosättningar, flyktingar och Jerusalems status.

Men när Donald Trump och Israels premiärminister Netanyahu gjorde ett gemensamt framträdande inför en middag i premiärministerresidenset i Jerusalem undveks just de frågorna noggrant.

– Trump utmärker sig genom att inte alls ta upp någon av kärnfrågorna, säger Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Lunds universitet, till TT.

– Min känsla är att det här var ett förspel till Trumps stora tal i morgon eftermiddag. Antingen kommer det i morgon eller så kommer det inte alls. Och det skulle också vara signifikant.

”Två hockeyspelare”

Som helhet innehöll Trumps och Netanyahus förhållandevis korta tal inte någon egentlig substans, utan var mer ett ömsesidigt hedrande och hyllande där det inte sparades på superlativen.

De båda ledarna verkade också trivas tillsammans och Netanyahu, som under många år levde i USA, påpekade att de båda känt varandra länge.

– Det är som ett grabbgäng, om du tänker dig två hockeyspelare som möts några år senare och kramar om varandra och fruarna. Det är en väldigt avslappnad känsla mellan dem, ser det ut som. Det verkar vara genuint, säger Anders Persson.

Besökte Klagomuren

Tidigare på dagen besökte den amerikanske presidenten Västra muren, den så kallade Klagomuren i Israel. Besöket är kontroversiellt eftersom platsen är helig för både judar och muslimer. Det noterades också att Trump gick ensam fram till muren och lade sin hand på den, utan sällskap av några israeler.

Det beskrivs som ett privat besök.

Donald Trump är inte själv jude, utan bekänner sig till den kristna inriktningen presbytarianism. Hans dotter, Ivanka Trump, konverterade däremot till judendomen före giftermålet med den judiske affärsmannen Jared Kushner, numer senior rådgivare till Donald Trump.

”Okonventionella sätt”

När Donald Trump anlände till Israel talade han om en ovanlig chans att få säkerhet och stabilitet i regionen. Men det är en svår balansgång som väntar, och diplomatiska utmaningar som alla andra tidigare ledare gått bet på.

Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad, skriver i en kommentar till TT att möjligheterna till fred ser sämre ut än på länge – i ljuset av de senaste årens utveckling och att Trump gett motstridiga besked om var han står i olika nyckelfrågor – men att man aldrig vet med Trump.

”Den långa konflikten har inte lyckats lösas med konventionella metoder, så Trumps affärsmannamässiga attityd och okonventionella sätt kanske kan göra skillnad till det bättre”, skriver hon.

Ska träffa Abbas

Efter möten med israeliska ledare åker Trump på tisdagen till Betlehem för att träffa palestiniernas president Mahmud Abbas.

LÄS MER: Jerusalem – ett nytt test för Trump

En belastning för Trump under besöket är hans tal om att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, vilket vore oerhört provocerande för en rad länder i regionen.

– Det förefaller som att han har svängt i den frågan. Enligt uppgifter i israelisk press de senaste dagarna tyder allt på att det inte blir en ambassadflytt, säger Anders Persson.

LÄS MER: Amerikansk ambassadflytt känslig fråga

– Men man vet inte med Trump, allting kan hända.

Jämför med Reagan

Persson är positiv inför amerikanens möte med palestiniernas Mahmud Abbas.

– Det är mycket möjligt att han kan få i gång fredsförhandlingarna igen, säger Anders Persson, som tror att Trump håller på att ”koka ihop” en regional fredsstrategi.

– Trump är annorlunda. Jag vill jämföra honom med Ronald Reagan. Trump utstrålar gränslös optimism, har ett utanför boxen-tänkande i en kombination av lite galenskap. Det hade Reagan också och de egenskaperna hjälpte honom att besegra Sovjetunionen och få slut på det kalla kriget.

– Trump ses i Mellanöstern som en ledare med mycket stark personlighet och handlingskraft, trots allt som strular för honom på hemmaplan i USA.

Flera eftergifter

Nyhetsbyrån AFP skriver att Israel inför besöket gjort en rad eftergifter mot palestinierna. Bland annat har utvidgningen av en palestinsk industrizon på södra Västbanken godkänts, samt processen vid vissa gränsövergångar gjorts smidigare. En israelisk tjänsteman säger att besluten fattats efter en direkt förfrågan från Donald Trump om ”förtroendebyggande” åtgärder.