Trumps administration har tidigare gjort gällande att man kan komma att flytta den amerikanska ambassaden i Tel Aviv till Jerusalem så tidigt som den 24 maj i år, något som då skulle sammanfalla med det årliga israeliska helgfirandet för återtagandet av Jerusalem efter Sexdagarskriget 1967, rapporterar CNN.
”Extremt allvarliga konsekvenser”
I en tvåstatslösning har Jerusalem föreslagits stå som delad huvudstad mellan bägge nationer.
Jerusalem har starkt symbolvärde, både för israeler och palestinier, och efter den senaste tidens terrordåd – senast för en vecka sedan körde en palestinsk gärningsman en lastbil in i en folksamling – är staden åter föremål för nya diplomatiska spänningar.
En flytt av av den amerikanska ambassaden skulle sannolikt äventyra en kommande fredsprocess.
– Det skulle få extremt allvarliga konsekvenser. Det är inte den första gången det ligger på en amerikansk presidents agenda, men ingen av dem har själva fattat det beslutet förut, säger Jean-Marc Ayrault i en intervju med fransk TV, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Fredkonferens utan egentligt värde
Samtidigt pågår i Paris under söndagen en internationell fredskonferens om regionen.
Syftet är att manifestera stödet för en tvåstatslösning, men inga representanter – vare sig från Palestina eller Israel – finns med på konferensen. Deltar gör dock 70 av världens länder, i ett försök att på nytt försöka återuppta fredprocessen som legat stilla i snart tre år.
En källa på svenska Utrikesdepartementet (UD) säger att det finns en samsyn mellan de omkring 70 länderna och organisationerna som träffas i dag för att rösta igenom en gemensam deklaration om fredsprocessen, och att olikheterna mest handlar om språkliga nyanser, rapporterar TT.
Sveriges linje i frågan är att en palestinsk stat är den enda vägen till stabil fred, att Israel ska sluta utvidga bosättningarna på Västbanken, att palestinska våldsdåd mot israeler måste upphöra, och att civilsamhället i Israel och de palestinska områdena måste få komma till tals.
– Bosättningsexpansionen är, som amerikanerna säger, inte hjälpsam i sammanhanget. Det finns de som hävdar att bosättningarna är folkrättsvidriga, inklusive Sverige, säger UD-källan till TT.
USA:s hållning tuffare
USA:s ställning i frågan om Israels expansionspolitik har också blivit tuffare. I slutet av december avstod president Obama från att använda sitt veto i säkerhetsrådet mot en resolution som kräver att Israel stoppar byggandet av bosättningar på ockuperad mark.
USA:s nästa president Donald Trump krävde däremot att USA skulle stoppa resolutionen, uppger TT.
– Jag tror att vi alla är angelägna om att förstå vad USA:s näste president kommer att göra, men vi får se vad som händer. Det är ett märkligt svar, men jag tror att det är det svar som vi alla i det internationella samfundet har, säger UD-källan till TT.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har förkastat konferensen som Israel-fientlig och sagt att man från Israels sida hellre inväntar installationen av USA:s nye president.
Trump har också sagt sig vara emot konferensen och väntas – när han tillträtt presidentposten – föra en utrikespolitik som gagnar Israels högerregering, uppger CNN.