I omröstningen vann sidan som vill utöka president Erdogans maktbefogenheter en knapp seger, och protesterna lät inte vänta på sig. På måndagen kräver det ledande oppositionspartiet CHP att resultatet ogiltigförklaras, rapporterar flera nyhetsbyråer.
Och enligt det säkerhetspolitiska samarbetsorganet Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) genomfördes folkomröstningen i Turkiet inte på lika villkor.
– Ojämlika förutsättningar rådde under folkomröstningen, och kampanjens två parter hade inte likvärdiga möjligheter, säger Cezar Florin Preda, som lett valobservatörerna från OSSE och Europarådets parlamentariska församling (PACE).
Cezar Florin Preda tillägger att beslutet att tillåta röstsedlar utan myndighetsstämpel kan ha påverkat valet.
– Sena förändringar i regelverket kring rösträkningen tog bort en viktig skyddsmekanism.
”Olagligt beslut”
CHP:s vice ordförande, Bülent Tezcan, kallar beslutet från landets valmyndighet om att räkna med valsedlar som saknar officiell stämpel för ”olagligt”.
– För tillfället är det omöjligt att avgöra hur många sådana röster det finns och hur många som stämplats efteråt. Därför är det enda beslut som kan få slut på debatten om legitimiteten (av omröstningen) och minska människors berättigade oro att YSK (valmyndigheten) ogiltigförklarar valet, säger Tezcan enligt Reuters.
LÄS MER: Knapp seger för Ja-sidan
”Skruvar upp stämningen”
SVT Nyheters utsände Tomas Thorén befinner sig i Istanbul, där stämningen är upphetsad dagen efter folkomröstningen och kraven på att den ska ogiltigförklaras.
– Det är klart att detta skruvar upp stämningen ytterligare och stärker nej-sidan, som inte erkänner resultatet. Men det är mycket osannolikt att de får något gehör.
Rösterna giltiga – trots fel
Turkiets högsta valnämnd gick tidigt ut och slog fast att rapporterna om valurnor och valkuvert som saknade officiella stämplar inte spelade någon rol. Rösterna ska räknas trots felaktigheterna och därmed är resultatet i folkomröstningen giltigt.
Tidigare hade bland annat oppositionspartiet CHP på grund av de påstådda felaktigheterna begärt omräkning i vissa distrikt, sammanlagt handlar det om 60 procent av de avlagda rösterna som skulle räknas om.
LÄS MER: Det här handlar folkomröstningen om
Nu går alltså partiet ett steg längre och kräver att hela folkomröstningen ogiltigförklaras. I praktiken betyder det förmodligen väldigt lite, menar Tomas Thorén. Dessutom har även valmyndighetens oberoende ifrågasatts.
– Efter kuppförsöket i somras skedde det vissa utrensningar inom myndigheten, och ersättarna var inte sällan lojala med Erdogan och makten. Men det är svårt att utifrån bedöma hur mycket det ligger i anklagelserna om valfusk och valmyndighetens trovärdighet.
Fortsatt undantagstillstånd
Efter den knappa valsegern firade Erdogan-anhängare samtidigt som det utbröt protester bland förlorarna, bland annat i Istanbul.
Det rådande undantagstillståndet kommer återigen att förlängas efter omröstningen, rapporterar CNN Türk och NTV. Vice premiärminister Nurettin Canikli bekräftar att frågan kommer att diskuteras under ett möte i presidentpalatset i eftermiddag, rapporterar tv-kanalen A Haber enligt AFP.
Fakta: Förslaget till ny turkisk grundlag
- Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
- Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
- Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
- Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.
- Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
- Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
- Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
- Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Parlamentsval ska ske samtidigt som presidentvalet.
- Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
- Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar på posten till 2029.
Källor: AFP, al-Jazira och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.