Zaman ägs av den nu landsflyktige muslimske förkunnaren Fethullah Gülen. Han finns nu i USA. En gång var han en allierad till Recep Tayyip Erdogan, som nu är president.
Det var på den tiden Erdogan ville demokratisera och reformera Turkiet för att landet skulle kunna bli medlem i EU.
Konspiration
I dag är Gülen och hans medieimperium en svuren fiende till presidenten. Förutom den turkiska upplagan av Zaman (med en upplaga på 650.000 exemplar enligt nyhetsbyrån Reuters) publiceras även en engelskspråkig version Today’s Zaman som ger den icke-turkiskkunniga omvärlden en kritisk bild av läget i Turkiet.
Erdogan beskyller Gülen för att vara inblandad i en konspiration mot den turkiska staten. En rad affärsman har gripits samtidigt som Zaman ockuperats av turkiska myndigheter.
Men Erdogan kan sägas misstänka alla för konspirationer som inte håller med honom.
Allt är förtal
Ett exempel på detta är uppgifter från det turkiska justitieministeriet häromdagen. Det rapporterades då att det sedan sommaren 2014 – då Erdogan valdes till president – har inletts 1.845 förundersökningar som rör förtal av presidenten.
Den turkiske presidenten förtalas alltså över tre gånger per dag. Observatörer menar att varje form av kritik mot presidenten kallas för förtal.
Det blir allt tystare i Turkiet. Presidenten styr från sitt enorma lyxpalats med över tusen rum. Palatset ses av kritiker som ett uttryck för storhetsvansinne. Stora byggprojekt ska öka hans makt och ära.
Allt viktigare roll för EU
Ingripandet mot Zaman är bara ett exempel på presidentens förföljelsemani. Bland dem som anklagas för förtal finns inte bara journalister och intellektuella utan även – barn.
I landet fruktar oppositionen att landet ska förvandlas till en diktatur. Det sker samtidigt som Turkiet – under ledning av Tysklands förbundskansler Angela Merkel – tilldelas en allt viktigare roll i EU-sammanhang.
Det handlar om flyktingkrisen. Särskilt Merkel satsar allt på att Erdogan nu ska hjälpa EU med att få stopp på flyktingströmmarna in i unionen.
EU lovar mer
Erdogan utlovas tre miljarder euro som tack för hjälpen. Det kan sägas att det närmast är en småsnål och ynklig summa med tanke på att Turkiet hittills tagit emot kanske över två miljoner syriska flyktingar.
Men EU har lovat mer. Tidigare har förhandlingarna med Turkiet om EU-medlemskap förhalats. Det beror i hög grad på att de reformer som Erdogan en gång startade har avstannat.
EU har stora bekymmer med utvecklingen i Turkiet. Det har skett en utveckling i allt auktoritärare riktning och det har fått närmandet mellan unionen och Turkiet att avstanna.
Struntar i EU
Nu ställer EU på nytt förhandlingar om ett medlemskap i utsikt. På måndag hålls ett toppmöte inom EU om flyktingkrisen. Det handlar även om samtal med Turkiet om hjälp att stoppa flyktingströmmen. De kommande nyupptagna förhandlingarna om EU-medlemskap är ett av löftena till Turkiet – om man hjälper EU att lösa flyktingkrisen.
Man kan säga att EU just nu är klart utpressningsbart i förhållande till Turkiet. EU behöver Erdogans hjälp och Erdogan tycks mena att han fullkomligt kan strunta i EU-betänksamheten när det gäller nedmonteringen av demokratiska och mänskliga rättigheter i Turkiet. Det bevisar dagens tillslag mot oppositionstidningen.