Medan det hos oss i Sverige i de flesta fall finns statliga bidrag till företag som tar emot lärlingar, och det diskuteras varför företag så sällan tar emot praktikanter och lärlingar, så är situationen annorlunda i Tyskland.

Lång tradition

– Det är helt enkelt tradition att vi utbildar våra egna specialarbetare, säger Markus Miele som är vd och fjärde ägargenerationen i vitvaruföretaget Miele i staden Gütersloh mitt i Tyskland.

På min fråga om det finns några statliga bidrag så kommer ett litet skratt till svar.

– Nej, vi betalar allt själva, staten står för undervisning i teoretiska ämnen en dag i veckan i en statlig skola, men utbildninsgverkstad, lärare och handledare inom företaget och lärlingslöner det står företaget för, förklarar Markus Miele.

Minskade under krisen

När Tyskland hade sina ekonomiska problem för tio år sen kritiserades en del företag för att de inte tog emot ungdomar som lärlingar. Idag däremot har antalet lärlingar ökat igen.

För att få tag i nyutbildade ingenjörer lockar företagen med samarbeten med de tekniska högskolorna där en stor del av studierna genomförs ute på företagen.

För tyska företag handlar utbildningen av lärlingar och ingenjörer om långsiktigt tänkande.

– För att klara av kvalitetskrav och produktutveckling behöver vi engagerad och kunnig personal, och även om utbildningen kostar så får företaget tillbaks det genom en stabil och långsiktig utveckling, säger Markus Miele.

Förslag i höst

I Sverige propagerar bland andra utbildningsminister Jan Björklund (FP) för mer lärlingsutbildning. Hösten 2008 infördes ett system inom gymnasieutbildningen där företag som tar emot lärlingar får stimulansbidrag. Regeringen väntas senare i år komma med förslag så att det ska gå att kombinera utbildning inom gymnasieskolan med att vara anställd som lärling på ett företag. Villkoren för dessa lärlingar ska regleras i avtal mellan arbetsgivare och fackföreningarna. Frågan är hur intresserade svenska företag är?