Dmitrij Rogozin är minister och chef för den ryska rymdorganisationen Roscosmos. Hans svar på Bidens uttalande blev att om USA “saboterar samarbetet, vem ska då förhindra att ISS kraschar på amerikansk eller europeisk mark”.
”ESA följer EU:s sanktioner”
ISS, Internationella rymdstationen, är symbolen för samarbetet i rymden. Ombord finns sju personer, därav två ryssar. Alla är helt beroende av jorden. Och på jorden har det blivit konflikt på riktigt nu.
Men astronauter och kosmonauter kan inte bli osams, säger Christer Fuglesang, professor på KTH och astronaut som gjorde två vändor på ISS, 2006 och 2009.
– Det beror på vilka individer som finns där, men man håller det på väldigt försiktig nivå. Man kan ju inte börja bli aggressiva mot varandra.
– Min gissning, för övrigt, är att ryssarna där nog tycker ungefär som de flesta andra. Att det här är helt åt skogen, säger Fuglesang.
”Det här” är förstås den ryska invasionen i Ukraina. Och den har redan påverkat rymdsamarbetet:
– ESA följer EU:s sanktioner och avbryter mycket, då svarar Ryssland med att hämta hem all personal man har i Kourou. Det kommer att försena och fördyra projekt och forskning, säger Fuglesang.
”Inte rimligt skicka upp från Ryssland”
Svenska rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman säger att det nu inte är möjligt att sluta formella avtal eller skicka personer till Ryssland. Hon är orolig för samarbetet ombord på ISS.
– Jag hoppas att just det kan stå över den här politiska konflikten, det är inte bra för någon om det tar skada. Det finns ett beroende och det görs mycket viktig forskning, säger hon.
Ryssland har i flera år varit aktören som transporterar människor, förnödenheter och bränsle till ISS. Ryska raketer har använts för att skjuta upp svenska och europeiska satelliter. Så skulle det ha blivit med den kommande svenska klimatsatelliten Mats. Men så blir det inte nu.
– Vi har beslutat att vi ska leta efter en annan uppskjutningsmöjlighet. Det är inte rimligt att skicka upp från Ryssland just nu, säger Anna Rathsman.
Christer Fuglesang tycker att forskningssamarbetet med Ryssland bör avbrytas.
– Inte allt, men det som är formellt och det som tillför resurser till den ryska sidan. Det skickar tydliga signaler. Men på ett personligt plan ska vi inte sluta prata med våra vänner där, säger han.