Fegt och skrattretande. Så har oppositionen i Ungern beskrivit Viktor Orbáns senaste besked om att ungrarna ska få rösta om den kritiserade lagen som det ungerska parlamentet klubbade igenom för en månad sen.
– Man har sagt att det här bara är en manöver för att avleda fokus från andra anklagelser mot Viktor Orbán som att han skulle spionera på journalister till exempel, säger SVT:s reporter Julia Atiyeh.
EU:s ordförande: En skam
Ungerns premiärminister hävdar att lagen är till för att skydda barn, men det håller inte flera aktivister, människorättsorganisationer och EU-kommissionen med om. De anser att lagen, som bland annat stoppar lärare från att undervisa om hbtq-frågor och homosexualitet och transpersoner från att visas på tv förrän efter klockan 22, är hbtq-fientlig och bryter mot grundläggande rättigheter.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har även gått ut och sagt att man använder barn för att diskriminera mot vissa grupper i samhället.
– Den här lagstiftningen använder skydd av barn som förevändning för att diskriminera. Den är skamlig, sa hon tidigare i juli.
EU har inlett ett överträdelseförfarande mot Ungern för hur de behandlar sexuella minoriteter, vilket innebär att landet har två månader på sig att förklara sig. Efter det kan EU ta ärendet vidare till EU-domstolen för en rättslig prövning, och för att kunna tvinga landet att ändra lagen. Men det är en tidskrävande process som kan ta flera år.
Ett tredje alternativ är via påtryckningsmedel.
– Genom rättsstatsmekanismen kan EU bestämma att inte betala ut några pengar till länder som bryter mot rättsstatens principer, säger Julia Atiyeh.
Vill inte att EU lägger sig i
Nederländernas premiärminister Mark Rutte anser att Ungern bör lämna EU, men det är något som troligtvis inte ligger i landets intresse just nu. EU har starkt stöd i Ungern som dessutom är beroende av stödpengar från EU. Trots det vill inte Viktor Orbán att EU ska lägga sig i vad Ungern gör.
– I det här fallet säger man att man inte vill att EU lägger sig i Ungerns familjepolitik, som man kallar det för, säger Julia Atiyeh.
Förutom hbtq-lagen kritiserar EU Ungern för dess migrationspolitik, pressfrihet och domstolarnas brist på oberoende.
Även Polen kritiseras på fler punkter, bland annat för att de infört hbtq-fria zoner.
