Kardinalerna väljer – och den valde kommer i praktiken också från deras krets. Det är en rad urgamla traditioner som inramar påvevalet – konklaven.

Arbetsspråket är latin i allt som rör onröstningen. Kardinalerna får inte tala med varandra under valproceduren (men däremot under de gemensamma måltiderna).

Valet inleds i Sixtinska kapellet – med taket prytt av Michelangelos berömda målning Yttersta domen.

– Extra omnes, latin för ”Alla ut härifrån”, är beskedet som betyder att alla utom kardinalerna ska lämna kapellet, som sedan låses.

Rösträtt under 80 år

– Accepto, latin för ”Jag accepterar”, är slutordet i en konklav. Det är när den valde efter den sista omröstningen accepterar valet.

Därefter kungörs det från Sankt Petersskyrkans balkong med orden Habemus papam – ”Vi har en påve”.

En efter en avger kardinalerna sin ed med handen på evangelierna. De svär att följa de strikta och detaljerade reglerna.

Alla kardinaler som möts är valda antingen av förrförre påven, Johannes Paulus II, eller av förre påven Benedictus XVI. Det betyder att de alla i grunden är konservativa.

Bland annat förbinder han sig att aldrig yppa något om vad som hänt under konklaven. Men det håller inte alltid. Några månader efter Benedictus XVI:s val 2005 publicerades dagboksanteckningar från valet.

Då avslöjades – vilket så klart är obekräftat – att tvåa var en argentisk kardinal.

Isolerade från omvärlden

Kardinalerna bor helt isolerade från omvärlden i ett modernt bekvämt hotell, byggt för ändamålet, Domus Santae Martae. Tv, radio, tidningar, telefoner och mobiltelefoner är förbjudna. Ingen information får lämna konklaven och ingen information får tränga in

Vatikanens säkerhetstjänst går igenom Sixtinska kapellet före konklaven för att upptäcka dolda mikrofoner. Störsändare avskärmar också kardinalerna från omvärlden.

– Eligo in summum pontificem,  ”Jag väljer till påve”,  står det på förtryckta röstsedlar där det gäller att fylla i ett namn och sedan lägga röstsedeln i en av tre silverurnor.

Rökritual med problem

Efter varje valomgång binds röstsedlarna ihop med nål och tråd och de eldas upp i en järnugn. När röken som kommer ut skorstenen är svart är det ett tecken på att ingen påve valts. Vit rök betyder att man har en påve. Sedan börjar Peterskyrkans klockor ringa.

År 1958 gick det fel. Röken blev vit fast man inte hade någon påve. Bredvid den gammaldags ugnen finns det nu en ny ugn som ska sända ut rätt röksignal.

Man väntar sig röksignaler runt klockan 12 och klockan 19. (Dag 1 bara på kvällen.)

Vid senaste påvevalet tog det ett dygn och fyra valomgångar innan den tyske kardinalen Joseph Ratzinger år 2005 blev påve under namnet Benedict XVI.

Man räknar som sagt med ett besked snabbt – men problemet med det är att det inte finns någon klart utpräglad favorit som det fanns 2005.