Torsdag kväll svensk tid kommer USA:s president Donald Trump att meddela sitt beslut angående det så kallade Parisavtalet. Det twittrade Trump tillsammans med sin kampanjslogan ”Make America great again”.
Enligt Axios, som hänvisar till två källor med direkt kunskap om beslutet, har Trump bestämt sig för att USA ska dra sig ur klimatavtalet.
En tjänsteman i Vita huset säger till nyhetsbyrån AP att ett utträde är det väntade beskedet, men lämnar en liten öppning för att beslutet inte är slutgiltigt.
LÄS MER: Punkt för punkt – här är avtalet
Krav från 22 senatorer
Beslutet ska ha påverkats av ett brev från 22 republikanska senatorer, inklusive majoritetsledaren Mitch McConnell, som begärde avhoppet, rapporterar Axios.
LÄS MER: Kina tar ledningen i klimatfrågan
Hur processen kommer att se ut är ännu oklart. Att dra sig ur själva klimatavtalet kan ta tre år. Det kan finnas en smitväg i att helt hoppa av FN:s klimatkonvention (UNFCCC) från 1992 – en snabbare men avsevärt mer extrem väg.
Om USA fullföljer beslutet tar Trump ett stort kliv mot att radera ut föregångaren Barack Obamas klimatpolitik.
Lövin: ”Alla länder har ett ansvar”
”Det skulle vara djupt beklagligt om USA bestämmer sig för att dra sig ur Parisavtalet. Det strider också mot det ledarskap som vi förväntar oss från USA när mänskligheten står inför stora utmaningar”, kommenterar klimatminister Isabella Lövin (MP) i ett skriftligt uttalande.
”Klimatutmaningen måste lösas gemensamt. Alla länder har ett ansvar att agera och utvecklade länder har ett särskilt ansvar att minska sina utsläpp och bidra till fattigare länders arbete”, fortsätter hon.
Långtgående konsekvenser
Klimatexperter, regeringar och organisationer i flera länder har varnat för långtgående konsekvenser om ett så pass stort land som USA väljer att lämna. Och reaktionerna låter inte vänta på sig.
– USA är ju världens näst största utsläppsland (efter Kina) och när ett sådant land lämnar ett så viktigt avtal så ger det väldigt tråkiga och allvarliga signaler, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.
LÄS MER: Trump: Jag bestämmer mig nästa vecka
Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers i Göteborg, beklagar nyheten.
– Det är väldigt allvarligt att USA har en politisk ledning som inte vill driva en aktiv klimatpolitik, säger han.
”Försöker isolera USA”
Greenpeace säger att de kommer att växla upp sitt arbete i USA. Miljöorganisationen hoppas också att Sverige kommer att ta ett större ansvar i ansträngningarna för att se till att Parisavtalet efterlevs.
– Trump fortsätter att försöka isolera USA, men den globala utvecklingen bort från fossila bränslen och mot säker förnybar energi går inte att stoppa. Vilket inte minst syns i rekord för installationen av ny solenergi. Resten av världen går framåt när Trump går bakåt, säger Frode Pleym Sverigechef för Greenpeace till SVT Nyheter.
G7 försökte övertyga Trump
Trots ihärdiga försök lyckades inte andra G7-länder i förra veckan övertyga Donald Trump om att ställa sig bakom Parisavtalet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel beskrev klimatdiskussionerna på G7-mötet i Italien som väldigt otillfredsställande.
Sprickan till Washington blev extra tydlig av att övriga G7-länder åter bekräftade sin starka förpliktelse att snabbt omsätta Parisavtalet i praktiken.
LÄS MER: Analys: Merkel pressas av USA och oppositionen
Den amerikanske presidenten, som tidigare kallat klimatförändringar för en bluff, har tidigare sagt att han ska meddela sitt ställningstagande till avtalet i veckan. De enda två stater i världen som inte stöder Parisavtalet är Nicaragua och Syrien.
Fakta: Parisavtalet
Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.
Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.
Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.