Beslutet offentliggjordes i kväll av det amerikanska finansdepartementet och det nationella iransk-amerikanska rådet (National Iranian American Council, NIAC) applåderar det.

Trita Parsi, ordförande för rådet, som är baserade i Washington DC, säger till SVT Nyheter att man kämpat i ungefär fyra år för att lyfta sanktionerna i fråga.

– När det kommer till Iranpolitiken, och synnerhet sanktioner, rör sig saker och ting väldigt sakta. Obama oroar sig för att bli utmålad som mjuk i Iranfrågan om han lyfter sanktioner, även de sanktioner som i själva verket skadar oppositionen långt mer än regimen.

De amerikanska sanktionerna på just konsumentelektronik infördes 1992 enligt NIAC.

Den 14 juni hålls presidentval i Iran och Trita Parsi är inte överraskad att beslutet om sanktionerna kommer bara veckor innan valet.

– Obamaadministrationen förstår hur fel det skulle se ut ifall det blir oroligheter i Iran runt valet och att världen då skulle se hur sanktionerna direkt skadar den pro-demokratiska rörelsen.

”Hjälp att kommunicera”

En tjänsteman på den amerikanska handelskammaren säger till Bloomberg News att sanktionerna lyfts för att hjälpa iranier att kommunicera via sociala medier, sms och mobiltelefonvideor i ett land där regimen infört en rad digitala restriktioner.

Specifikt handlar dagens beslut om att lyfta sanktionerna för mobiltelefoner samt mjuk- och hårdvara. Amerikanska företag har till exempel inte kunnat sälja datorer, mobiltelefoner eller modem till Iran.

Sanktionerna har även försvårat för iranier att starta webbsidor och ladda ner viss mjukvara och programuppdateringar. Något som till exempel gjort många dataanvändare sårbara för regimangrep med skadlig kod.

Det kan också handla om till synes mer triviala saker, som att användare med iranska IP-nummer stängts ute från World of Warcraft och dejtingsidor.

Enligt NIAC var just sanktionerna kring datorer och mobiltelefoner det främsta exemplet på sådana som slog mot befolkningen och stärkte regimen.

”Regimen har stängt ner nätet”

Trita Parsi menar dock att det återstår en rad problem. Bland annat har Samsung stängt ner sin nätbutik för mobila applikationer på grund av sanktionerna. Även själv grundproblemet återstår. Regimens kontroll över nätet.

– Regimen har redan mer eller mindre stängt ner internet i Iran, för att minska medborgarnas kommunikation med omvärlden. Det är viktigt att se till att sanktionerna inte gör regimens jobb lättare.

Dessutom finns andra sanktioner som slår hårt mot befolkningen.

– Exempelvis den medicinkris som nu råder i Iran då de finansiella sanktionerna förhindrar köp av medicin. Det är något som både EU och USA måste korrigera, annars kan vi hamna i en liknande humanitär katastrof som rådde i Irak under 1990-talet, avslutar Trita Parsi.

Stora ekonomiska problem

USA, FN och EU har i dagsläget en rad sanktioner mot Iran, till exempel mot landets oljeexport och dess riksbank. Anledningen är oro över Irans atomenergiprogram.

Men med hjälp av länder som Kina och Indien, som inte har sanktioner mot landet, har Iran ändå kunnat exportera stora mängder olja.

Sanktionerna har skapat stora ekonomiska problem för Iran och kritiker menar att de främst slagit mot vanliga iranier och inte med ledarfigurerna inom regimen. Bland annat har den stigande inflationen gjort att priserna på en rad basvaror nått långt över normala nivåer.