Åren efter 1991 hamnade USA:s militära försvarsplaner mot en tilltänkt rysk offensiv i träda. Detta sedan Ryssland kommit att bli mer och mer integrerat i samarbeten med väst.
1994 skrev Ryssland på för Nato-projektet Partnerskap för fred och sedan dess har landet på olika sätt kommit att närma sig den västliga försvarspakten, inte minst sedan flera av de länder som tidigare ingått i Warszawapakten istället ingått medlemskap med Nato, uppger tidskriften Foreign Policy.
”Behöver uppdatera vårt försvar”
Därför uteblev reaktionerna från Pentagon när Ryssland 2008 gick i krig mot Georgien över konflikten i Sydossetien.
– Om du frågat [den amerikanska] militären för fem år sedan vad som fanns i dess tankar hade man svarat: ”Terrorism, terrorism, terrorism – och Kina”, säger Julie Smith, tidigare säkerhetsrådgivare åt USA:s vice president till Foreign Policy.
Men sedan våren 2014 då Ryssland annekterade Krim analyserar man skeendena med annan blick.
– Med tanke på säkerhetsläget, med tanke på Rysslands agerande, har det blivit uppenbart att vi behöver uppdatera vårt försvar inför ett eventuellt angrepp mot några av våra Nato-allierade, säger en högt uppsatt tjänsteman inom Pentagon till Foreign Policy.
Tar sikte på Baltikum
Det amerikanska förhållningssättet utgår från två spår: vad USA i egenskap av Nato-medlem ska göra om Ryssland attackerar något Nato-medlemsland, men också hur USA ska agera på egenhand utan att förhålla sig till Nato.
Bägge scenarierna fokuserar på möjliga ryska angrepp i Baltikum, i länder där det i likhet med Ukraina också finns rysktalande minoriteter – något som varit en förevändning för Ryssland att gå in i Ukraina.
I planen ingår beredskap för eventuella cyberangrepp, traditionell krigsföring såväl som inofficiella trupper – ”gröna män”, soldater i omärkta uniformer – som Ryssland visat prov på att använda i östra Ukraina.
”Oansvarigt att inte ha kärnvapenförsvar”
Men Pentagon ser också till ett möjligt kärnvapenangrepp – ett skräckscenario som under åren kring millennieskiftet känts avlägset men som nu helt plötsligt framstår som mer plausibelt.
I den ryska militärdoktrinen från 2015, till skillnad från 2010 års upplaga, heter det inte längre att Rysslands viktigaste uppgift är att förhindra ett kärnvapenkrig.
Man nöjer sig istället med att slå fast att krigsprevention är en hörnsten inom rysk militärstrategi. En lätt glidning kan tyckas – men även om Ryssland genom sin ändrade policy inte direkt ger uttryck för att vilja använda kärnvapen noterar den amerikanska försvarsmakten den förskjutning som skett.
– Det skulle vara oansvarigt att åtminstone inte tänka över dessa frågor, säger tjänstemannen till Foreign Policy.
Utvecklingen oroar Pentagon
Bland Pentagons seniorer råder en besvikelse över hur saker och ting utvecklats, att läget återigen hettat till efter många år av goda relationer mellan Ryssland och USA.
– Många inom Pentagon är oroade över konfrontationen. De var mycket nöjda med de militära samarbetena med Ryssland, säger tjänstemannen till Foreign Policy och berättar att den politiska spänningen spelar den ryske presidenten i händerna:
– Putin får nu det han alltid velat ha.